Den 30 oktober är det dags att ställa tillbaka klockan till vintertid. Men tidsomställningen är ifrågasatt och EU-kommissionen föreslår att den ska avskaffas. Enligt Arne Lowden, forskare vid Stockholms universitet, är morgonljuset prio – särskilt på vintern.
Vad tycker du om att det snart är dags för vintertid?
– Det är bra. Vi behöver morgonljuset under årets mörkaste månader. Låt oss säga att vi skulle ha permanent sommartid, Stockholm skulle då ha 70 dagar om året då solen skulle gå upp efter klockan nio. När vi har vintertid går solen aldrig upp efter klockan nio.
Varför behöver vi morgonljus?
– Morgonljuset ser till att vår dygnsrytm blir tidigarelagd. Bland annat kommer kroppstemperaturen att öka tidigare på morgonen och produktionen av sömnhormonet melatonin att starta tidigare på kvällen och göra oss sömniga. Då ökar sannolikheten att vi kommer i säng ”i tid”, vilket ökar sömnlängden och förbättrar sömnkvalitet.
Morgonljuset har också fördelen att vi kommer i gång lättare under dagen. Ljuset gör oss omedelbart pigga och dämpar påslaget av melatonin. Är vi aktiva på morgonen drar vi också nytta av stresshormonet kortisol som börjar höjas redan vid tre-tiden på morgonen och hjälper oss att vakna.
Vi måste komma ihåg att det ljus som dagsljuset ger är mycket starkare än det elektriska ljuset. Om jag går ut en molnig dag på vintern får jag 5 000 lux. Normen för ljus inomhus är 50 lux och det ger ingen som helst biologisk påverkan.
Läs också: Morgonljus får oss att må bättre – | forskning.se
Men det är många som förespråkar sommartid som normaltid, hur ser du på det?
– Till att börja med vore det ett gigantiskt experiment med folkhälsan. Det är faktiskt något vi aldrig har levt med. De allra flesta människor drar åt kvällspigghet. Därför är morgonljuset det vi verkligen behöver i samhället eftersom det gynnar återhämtning. Vi har redan problem med sömnbrist och anledningen är att många inte kan somna på kvällen. Med evig sommartid skulle det bli ännu svårare att somna.
Hur skulle hälsan påverkas?
– Vi skulle missa en timmes dagsljus på förmiddagen och det skulle leda till att vi försenar vår biologiska dygnsrytm som faktiskt är 24,2 timmar. Med ljusare eftermiddagar blir vi mer aktiva på eftermiddagen, vi får svårare att somna och ännu fler skulle lida av konstant sömnbrist eftersom vi behöver gå till arbete och skola samma tid som vanligt. Risken för depression skulle öka eftersom sömnbrist kan vara en inkörsport till depressiva tillstånd.
Läs också: Naturligt ljus fixar sömnrytmen – | forskning.se
Vintertid stämmer med soltiden, borde vi ha det jämt?
– Det vore bättre än evig sommartid. Men min prioritering är solklar. Behåll det vi har idag. Det är bättre än innan tidsomställningen infördes 1981. Nu har vi det bästa av två världar. Med sommartid får vi extra ljus på kvällarna utan att morgnarna blir mörka och med vintertid har vi ljusa morgnar.
Är forskningen är överens eller finns det resultat som pekar i andra riktningar?
– Här är vetenskapen enig. Forskarna vill ur hälsosynpunkt värna om morgonljuset och har också lämnat in flera remissvar till EU om de negativa följderna av att ta bort tidsomställningen.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Sverige testade sommartid första gången 1916
Sommartid innebär att lokal tid justeras fram en timme under en del av året för att bättre utnyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren för människor som stiger upp vid fasta klockslag. I länder närmare polerna, som i de nordiska länderna, gör sommartid mest skillnad under vår och höst men inte lika stor skillnad under sommaren då det ändå är så ljust.
Sverige införde sommartid på försök 1916, 15 maj–30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades.
Först år 1980 införde vi sommartid igen i landet. Sedan 1996 har hela EU gemensam sommartid; den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober.
Källa: Wikipedia
