Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Forskning visar att hjärnan ligger bakom de positiva hälsoeffekterna.
De positiva hälsoeffekterna på diabetes typ 2 efter överviktskirurgi verkar hänga samman med förändringar i hormon- och nervsignaler som styrs från hjärnan.
– I studierna har vi utvärderat effekter av överviktskirurgi för att förebygga eller bota diabetes. Resultaten tyder på att de positiva hälsoeffekterna hänger samman med hormon- och nervsignaler, som styrs från hjärnan, vilket är mycket överraskande, säger Jan Eriksson, överläkare och professor i klinisk diabetesforskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
– Signalerna från hjärnan förändras på ett sätt som kan leda till lägre blodsocker och förbättring av flera andra riskfaktorer för diabetes och hjärtkärlsjukdom.
Överviktskirurgi är en behandling som kan vara ett alternativ för personer med kraftig övervikt/fetma med BMI (kroppsmasse-index) minst 35, eller BMI 30 eller högre i kombination med en eller flera fetmarelaterade hälsoproblem, till exempel typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärtbesvär, sömnapné, ledbesvär.
Övervikskirurgi – tre olika metoder i bruk
- Den vanligaste är gastric sleeve, då en stor del av magsäcken opereras bort.
- En annan metod är gastric bypass, då magsäcken och en del av tunntarmen kopplas ur.
- Den tredje, duodenal switch, används bara vid extrem fetma och innebär att en stor del av magsäcken opereras bort och en stor del av tunntarmen kopplas ur.
I det aktuella projektet har forskarna genomfört så kallade clamp-undersökningar på patienter som genomgått överviktsoperation, där blodsockret höjs eller sänks, med socker-dropp respektive insulin-dropp.
Med hjälp av clamp-undersökningarna har de studerat aktiviteten i autonoma nervsystemet och hormoner såsom kortisol (även kallast stresshormon som produceras av binjurarna) och glukagon som motverkar effekten av insulin genom att påverka levern att frisätta lagrad glukos till blodet. De har också registrerat nervaktivitet, sockeromsättning och blodflöde i hjärnan med hjälp av avancerade mätningar i magnet- och PET-kamera.
Hjärnan spelar roll vid diabetes typ 2
– Resultaten visar att efter så kallad gastric bypass-operation mot fetma ökade hjärnans blodflöde allmänt. Centrala delar av hjärnan ändrade sitt svar på lågt blodsocker, och samtidigt sågs minskad halt i blodet av flera hormoner som annars kan medverka till uppkomst av typ 2-diabetes. Hos överviktiga personer med hög risk för typ 2-diabetes sågs liknande förändringar fast i motsatt riktning, till exempel höjning av kortisol och glukagon, berättar Jan Eriksson och fortsätter:
– Sammantaget talar våra fynd för att hjärnan har en central roll, vid sidan av bland annat bukspottkörtel och lever, i utvecklingen av typ 2-diabetes. Likaså att hjärnan även är ett viktigt målorgan för att förebygga och behandla typ 2-diabetes. Detta är högintressant för utveckling av nya läkemedel liksom livsstilsåtgärder som kan anpassas till individen, avrundar han.
Forskningsprojektet är ett samarbete där flera enheter vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet engagerats, framförallt inom endokrinologi, radiologi och kirurgi.
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Jan Eriksson, överläkare och professor i klinisk diabetesforskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, jan.eriksson@medsci.uu.se
