Om vi ska jobba längre, måste arbetsgivaren få oss att vilja stanna

– I Sverige har frågan om ett längre arbetsliv kommit att handla mycket om statlig styrning via arbetsmarknadslagstiftning och justeringar i socialförsäkringssystemen. Det politiken glömmer är att även förhållandena på arbetsplatsen, som arbetsgivarens inställning och typen av arbetsuppgifter, också påverkar människors möjligheter till ett förlängt arbetsliv, säger Robin Jonsson.

Robin Jonsson har i sin avhandling, vid Göteborgs universitet, undersökt vad som hindrar eller främjar ett längre arbetsliv. Det har han gjort genom att studera:

• befolkningsrepresentativ registerdata,
• utföra en enkätstudie bland anställda i Göteborgs stad
• samt intervjua linjechefer och deras HR- stöd inom vård och omsorg.

De politiska argumenten för ett längre arbetsliv är att befolkningen blir äldre vilket leder till att färre anställda ska försörja alltfler. Därför har en rad politiska beslut fattats för att höja de ekonomiska motiven för arbete, minska möjligheten till förtidspensionering samt höja åldersgränserna i pensionssystemet.

Fler äldre i arbetslivet tack vare politiska beslut

– De politiska besluten har antagligen haft en viss effekt, sysselsättningsnivåerna i Sverige bland gruppen 55–64 åringar har ökat de senaste två decennierna och är idag en av de högsta i Europa. Samtidigt väcker det nya frågor om vilka konsekvenser ett förlängt arbetsliv får för människor och organisationer, säger Robin Jonsson.

Robin Jonsson har särskilt fokuserat på svenska vård- och omsorgsorganisationer som brottas med personalbrist samtidigt som behovet av välfärdstjänster ökar. Sedan flera år tillbaka har därför Sveriges kommuner och regioner (SKR) ett uttalat mål om att behålla och rekrytera äldre medarbetare.

Svårt att behålla äldre personal inom vården

Vård- och omsorgsorganisationer har svårt att tillvarata den potentiella resurs som äldre medarbetare utgör. Möjligheterna att behålla äldre anställda försvåras av att linjechefer har hög arbetsbelastning, att flexibla personalpolicys som tillåter individuella lösningar saknas och att koordination inom organisationen är dålig.

– För att bryta trenden behöver offentliga välfärdsorganisationer arbeta mer proaktivt genom att den högre ledningen utarbetar strategier för att behålla äldre medarbetare och förankrar dessa på samtliga organisatoriska nivåer, säger han.

God arbetsmiljö och flexibilitet är viktigt

Tidigare forskning visar att dålig personlig hälsa, låg arbetstrivsel, hög fysisk arbetsbelastning och lägre arbetsförmåga påverkar när en person går i pension. Robin Jonssons avhandling framhåller vikten av ett samspel mellan individuella och organisatoriska faktorer för att äldre ska kunna och vilja arbeta längre.

– Arbetsgivare kan till exempel signalera till äldre medarbetare att de vill att de ska arbeta kvar eller erbjuda dem kompetensutveckling, arbetsanpassningar och flexibilitet så att arbetet bättre matchar individens förmågor och önskemål.

Avhandling:

Att behålla den åldrande arbetskraften: Studier av individuell och organisatorisk kapabilitet i kontexten av ett förlängt arbetsliv

Kontakt:

Robin Jonsson, doktorand i arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, robin.jonsson@gu.se