Kroppstemperaturen får inte sjunka under 36 grader. Att hålla patienter varma före, under och efter kirurgi är livsviktigt. Men i Sverige är det få patienter som får värmebevarande åtgärder.
– Mellan 5–6 procent av patienterna som opereras får adekvata värmebevarande insatser utifrån de tidigare rekommendationer som funnits i Sverige, säger Ingrid Gustafsson, doktorand i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet.
– Nationella riktlinjer skulle minska risken för en längre vårdtid, komplikationer och dessutom efterföljande kostnader för individen, sjukhusen, och samhället.
Att kroppstemperaturen kan sjunka i samband med en operation och att detta i sin tur leda till en rad mer eller mindre allvarliga, även dödliga, komplikationer, är välkänt. Men det går att undvika med värmebevarande insatser.
Perioperativ hypotermi (att kroppen har en lägre temperatur än 36 ºC före, under och efter operation) är ett mycket vanligt problem. Nedkylningen beror framför allt på temperaturskillnader mellan perifera kroppsdelar som armar och ben jämfört med inre organ samt den störning i kroppens temperaturreglerande funktioner som olika typer av narkos och bedövningar kan ge.
I samband med nedsövning eller ryggbedövning vid en operation sjunker patientens kroppstemperatur som mest de första 30 minuterna och det är därför viktigt med värmebevarande insatser både före och under operation.
I flera andra länder finns det tydliga nationella riktlinjer för hur perioperativ hypotermi ska undvikas, men detta saknas i Sverige än så länge, vilket har en negativ effekt på patientsäkerheten, menar Ingrid Gustafsson.
Värme får patienten att må bättre
Vi människor har generellt ett basalt behov av att undvika nedkylning eller överhettning, dock är både behovet och individens normala kroppstemperatur unika. Och det finns flera aspekter på att ge patienter värme under en operation.
– Att använda sig av värmebevarande insatser innan och under operationen kan skydda mot nedkylning och vårdskador, men även göra patienten mer avslappnad, omhuldad och trygg.
Nationell riktlinjer behövs bland annat därför att det finns osäkerhet kring hur en del värmebevarande insatser ska användas, menar Ingrid Gustafsson. Och för att det saknas inarbetade rutiner samt meningsskiljaktigheter inom operationsteamet, om hur värmebevarande insatser ska gå till.
Kostnad i början, vinst på sikt
– Initialt kan det bli en kostnad för de operationsavdelningar runt om i landet som behöver köpa in de material som krävs, till exempel varmluftstäcken och värmeskåp för spolvätskor och intravenösa varma vätskor. Men det är kostnadseffektivt att gör de värmebevarande insatserna. Det handlar om små insatser som har stor effekt, säger Ingrid Gustafsson.
Hon hoppas att resultaten i avhandlingen kan bli ett stöd till att skapa nationella riktlinjer för värmebehandlande åtgärder under operationer. Den ger också insikter i vad som kan underlätta en implementering av sådana.
– Redan nu kan man inom vården fritt använda sig av implementeringsplanen eftersom ett exemplar av avhandlingen kommer att skickats ut till varje operationsavdelning runt om i Sverige. De internationella rekommendationer som tas upp i avhandlingen kan också användas under tiden.
Avhandling:
Värmebevarande insatser utifrån patientens och operationsteamets perspektiv
Kontakt:
Ingrid Gustafsson, doktorand vid Institutionen för hälso- och vårdvetenskap ingrid.gustafsson@lnu.se
