Unga med psykisk ohälsa hittar inte vård

Ungdomar med psykiska besvär är rädda för att inte få hjälp. De upplever att samhällets stödsystem är svårnavigerat och otillgängligt och tycker att de själva kan för lite om psykisk hälsa. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad.

Katrin Häggström Westberg har undersökt psykisk hälsa och livskvalitet hos ungdomar och har särskilt fokuserat på processen kring hur de som upplever sig må psykiskt dåligt söker hjälp. I studien ingår inte ungdomar som har en psykiatrisk diagnos eller redan har en etablerad kontakt med den psykiatriska vården.

– Psykisk hälsa hos ungdomar är ett komplext område eftersom så många faktorer påverkar varandra. I mina studier har jag sett att ungdomar har en stor önskan om att vara självständiga, säger Katrin Häggström Westberg, som till vardags jobbar som psykiatrisjuksköterska på Affecta Psykiatrimottagning i Halmstad och fortsätter:

– För att ungdomar ska kunna vara självständiga behöver de få ökad kunskap om vad psykisk ohälsa innebär, ha egna strategier för att hantera detta och veta vart de kan vända sig för att få stöd.

En del av avhandlingen visar att ungdomar är rädda för att inte få hjälp om de inte är ”tillräckligt dåliga”. De upplever att stödsystemet är svårnavigerat, otillräckligt och fragmenterat.

– Ungdomar ska kunna be om hjälp utan att vara rädda för att bli avvisade. De måste också kunna få hjälp och stöd utan att behöva vända sig till flera olika mottagningar, säger Katrin Häggström Westberg.

När ungdomar söker hjälp känner de sig ofta både maktlösa och osäkra. Det är inte ovanligt att många försöker hitta stöd och hjälp under flera år där svårigheter i stödsystemet gör att de inte fångas upp. Risken då ungdomarna ”driver runt” i sitt hjälpsökande kan vara att flera utvecklar psykisk sjukdom.

– Eftersom ungdomarna upplevde hjälpsökandeprocessen som krånglig och otillräcklig behöver vi förändra de stöd- och vårdstrukturer som finns i dag. En annan möjlig åtgärd vore att ha psykisk hälsa på schemat i skolan, så att ungdomar lär sig om psykisk hälsa och ohälsa, vad de själva kan göra och var de kan söka hjälp, säger Katrin Häggström Westberg.

Försöker själva hitta sätt för att må bättre
I sitt avhandlingsarbete har Katrin Häggström Westberg fokuserat på faktorer som kan förstärka ungdomars psykiska hälsa. En sådan faktor kan till exempel vara ungdomars förmåga att uppleva optimism.

– Om man kan förstärka optimism hos ungdomar finns en möjlighet att öka chansen att de söker hjälp när de mår dåligt, säger Katrin Häggström Westberg.

Något som överraskade Katrin Häggström Westberg var att många ungdomar lägger ner mycket energi på att försöka må bättre, där hjälpsökande bara är en strategi. Eftersom ungdomarna kände en osäkerhet om när de behövde söka hjälp och det dessutom var svårt att hitta hjälp, försökte de att hjälpa sig själva.

– Ska vi kunna förebygga psykiska problem, så att de inte utvecklas till allvarlig psykisk sjukdom, behöver vi stödja ungdomarna tidigt. Deras perspektiv är viktiga, vi måste erbjuda stöd och vård som är ändamålsenliga för dem. Min studie är ett viktigt bidrag för att ge ungdomarna en röst i samhället och för att se dem som kunskapsbärare, säger Katrin Häggström Westberg.

Kontakt:

Katrin Häggström Westberg, katrin.haggstrom_westberg@hh.se