För att motverka infektioner i sår efter operation krävs ett samarbete mellan patient och vårdgivare. Patienter behöver ett individuellt anpassat stöd för att kunna förbereda sig på bästa sätt inför kirurgi.
Risken är ett komplext problem och patienternas situation ser ofta väldigt olika ut. Ett väl fungerande samarbete mellan alla parter är en nyckelfaktor för att förutsättningarna ska bli så bra som möjligt. Maria Qvistgaar från Linnéuniversitetet har studerat vad man behöver göra för att minimera risken att drabbas av infektioner. Hon har även letat efter riskfaktorer hos patienterna.
Postoperativa sårinfektioner
Infektioner som uppstår i operationssår efter operation kallas för postoperativa sårinfektioner. De är bland de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som patienter drabbas av i Sverige. Det är vanligt att man ser tecken på infektion i nära anslutning till operation, men den kan även visa sig i ett senare skede. Infektionerna innebär lidande för individen, men också förlängda vårdtider och ökade kostnader för samhället.
Skydd upp till femton timmar mot bakterier
Avhandlingen består av fyra delstudier som alla bidrar till att öka förståelsen för hur och varför dessa infektioner uppstår. I en av studierna kontrollerade Maria Qvistgaard kontamineringen av uppdukade sterila instrument.
– Tidigare har det funnits en osäkerhet om hur länge instrumenten höll sig sterila och hur länge man vågade ha dem uppdukade, säger Maria Qvistgaard. För att instrumenten ska hålla sig så fria från bakterier som möjligt använder man sig av övertäckningsdukar som ska skydda instrumenten mot kontaminering. Dubbla skyddslager håller instrumenten skyddade upp till femton timmar. Bakterierna lägger sig främst på det översta lagret, men det undre lagret håller sig rent.
Fetma ökar risk för infektion efter operation
I en annan studie har Maria Qvistgaard undersökt data från över 35.000 operationer gjorda mellan 2015-2019 där patienterna fått en ny höftledsprotes. Hon har där kunnat identifierat ett antal riskfaktorer när det gäller risken för reoperation orsakad av protesinfektion.
– Vi kunde i resultatet bland annat se att män drabbas oftare än kvinnor, säger Maria Qvistgaard. Orsaken till detta är inte klarlagd och behöver utredas vidare. Vi kunde också se att individer med ett BMI som översteg 30 har en större risk att drabbas. Resultaten antyder att det finns behov av ökade stödåtgärder för patienter med högt BMI. Den här typen av kartläggning av riskfaktorer kan vara till stor hjälp när sjukvården ska personifiera stöd till den enskilda individen, men också för att hitta nya berättigade forskningsområden.
Sköterskors kompetens viktig skyddsfaktor mot infektion
De återstående två delstudierna består av intervjuer där man har pratat med både operationssjuksköterskor och patienter. Femton operationssjuksköterskor intervjuades kring fenomenet att förebygga postoperativa infektoner under pågående operation. Operationssjuksköterskan kompetens inom vårdhygien är en nyckelfaktor när man vill minimera riskerna för postoperativa infektioner.
– Operationssjuksköterskornas kompetens inom smittskydd, och deras samarbete med de övriga i operationsteamet, är en skyddsfaktor för postoperativa sårinfektioner och deras kompetens behöver finnas vid varje kirurgiskt ingrepp, säger Maria Qvistgaard. Utöver kunskap i smittskydd visade resultatet att ett välfungerande team kan utföra effektiva operationer utan att kompromissa med vårdkvaliteten.
Anpassad hjälp till patienter inför operation
Den sista delstudien är en intervjustudie med patienter som nyligen genomgått höftledsartroplastik, det vill säga fått en ny höftprotes. Bakterier från patientens egen hudflora kan orsaka kontamination under operationens gång, därför är det viktigt att försöka avlägsna dessa hudbakterier så långt det är möjligt. Intervjuerna med patienterna handlade om erfarenhet av preoperativa hudförberedelser i hemmet inför en operation. Proceduren med hudförberedelser i hemmet handlar om dubbeldusch med chlorhexidine-tvål och andra åtgärder som minskar mängden hudbakterier på huden under en begränsad tid.
– Här såg vi att det finns patienter som av olika anledningar har svårt att genomföra proceduren enligt anvisningarna. Därför är det viktigt att identifiera de patienter som inte är lämpliga för egenvård och som behöver hjälp med dessa förebyggande åtgärder.
Avhandlingen visar att risken för att drabbas av postoperativa sårinfektioner beror på ett flertal faktorer. Vissa går att åtgärda med enkla medel medan andra behöver mer forskning. Nyckelfaktorer är att försöka minimera alla kända risker och att individanpassa vården. Operationsteamets kompetens och samarbetsförmåga bör inte underskattas, menar Maria Qvistgaard.
Vetenskaplig avhandling:
Safeguarding from Surgical Site Infections: A mutual responsibility between the patient, caregiver, and the perioperative healthcare leaders.Kontakt:
Maria Qvistgaard, adjunkt och doktorand, Linnéuniversitetet, maria.qvistgaard@lnu.se
Liv Ravnböl, forskningskommunikatör, Linnéuniversitetet, liv.ravnbol@lnu.se
