Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.

Fram till 1980 var gymnastikundervisningen uppdelad i pojk- och flickgymnastik. Men i och med läroplanen Lgr 80 skulle ämnet ske i form av samundervisning. Under nittiotalet kom ytterligare en ny läroplan och ämnet bytte namn till idrott och hälsa. En sak man adresserade var att idrottsämnet skulle vara inkluderande vad gällde kön och funktionsförmåga. Men blev det så?

Inga Oliynyk, doktor i pedagogik, har i sin avhandling undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sin undervisning tillämpar de riktlinjer om jämställdhet som är beskrivna i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är beroende av många faktorer.

– I min avhandling kan man se att en maskulin norm tenderar att vara premierad i undervisningen och den tycks vara svårutmanad, säger Inga Oliynyk. Elever med idrottsbakgrund tenderar att bli mer bekräftade av lärare. En viss fysisk kompetens ses som både önskvärd och efterstävandsvärd i ämnet. Detta framgår genom jämförelser och rangordning pojkar emellan men framför allt pojkar i relation till flickor. Det innebär att undervisning i idrott och hälsa inte blir jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika beroende på lärarnas föreställningar om kön.

Undervisningen kan förändra genusmönster

Lärares didaktiska val är komplexa och styrda av olika faktorer. Resultaten i avhandlingen visar att lärarna å ena sidan strävar efter att följa styrdokumentets föreskrifter. Å andra sidan är de inte säkra på att de läroval som de gör är alltigenom rätt.

Lärarna visar prov på att göra olika anpassningar och modifierar innehållet i och organisationen av lektionerna som medför en ojämn fördelning av handlingsutrymme eleverna emellan. Detta leder till att genusmönster i många fall blir producerade på nytt i undervisning i idrott och hälsa. Det finns samtidigt ett reflekterande och problematiserande förhållningssätt hos lärarna som gör att genusmönster kan utmanas och överskridas.

– Det finns utrymme för lärare att göra medvetna didaktiska val i sin undervisning, säger Inga Oliynyk. Det är i undervisningen – i aktiviteterna och arbetsformerna – som genusmönster skapas. Det är således också där som de kan omförhandlas och förändras. Jag kan konstatera att disciplin och tävling medför en logik som gör det svårt för lärare att förändra en ojämställd undervisning. Undervisning i idrott och hälsa är en arena där lärares didaktiska val såväl reproducerar som utmanar genusmönster. Genom konkreta exempel kan min forskning delvis förklara varför ämnet har haft svårt att göra upp med en polariserad genusordning som också är en del av vårt kulturhistoriska arv.