Ett inkluderande klassrum där både lärare och elever blir erkända – både socialt och pedagogiskt – är grunden för att i nästa steg uppnå lärandemålen, menar Goran Basic, docent i sociologi vid LInnéuniversitetet.
Det är av största vikt att såväl lärare som varje enskild elev eller student i en lärosal är med i de interaktioner som sker i rummet, både pedagogiskt och socialt, menar Goran Basic.
Ett inkluderande utbildningsrum – ett klassrum, en lärosal etcetera – kännetecknas av ett samspel som gör det möjligt för samtliga individer att bli erkända, både socialt och pedagogiskt.
– Vi hävdar att ett inkluderande utbildningsrum och ett socialpedagogiskt erkännande i utbildningsrum är två saker som är grundläggande för att man i nästa steg ska kunna uppnå lärandemålen, eller nå framgång i utbildningsrummet, säger Goran Basic.
Utan detta får olika projekt och modeller för att utveckla inlärningen svårt att få genomslag.
– Olika utvecklingsprojekt och -modeller som implementeras i skola och på universitet har svårt att få genomslag om inte den analytiska grunden är uppnådd först, menar Goran Basic.
Vad är socialpedagogiskt erkännande?
Inkluderande utbildningsrum är också ett centralt analytiskt begrepp i en ny forskningsartikel som Goran Basic skrivit tillsammans med forskarkollegor från Ukraina. Och forskarna ger exempel på utbildningsrum från tidigare forskning om situationen i skolan för elever med drogproblem eller är nyanlända, samt studenter som läser till skådespelare på universitet.
Det socialpedagogiska erkännandet handlar om att vara medveten om aktörernas olika sociala och pedagogiska identiteter: läraridentiteter, elevidentiteter, sociala och pedagogiska koder med mera.
Osynliga begrepp i skolans kvalitetsarbetet
Artikeln avhandlar också en rad andra analytiska begrepp, som rumsdynamik i skolan, socialpedagogisk utveckling och utbildningssamarbete.
– Samtliga dessa begrepp saknas eller är osynliga i det systematiska kvalitetsarbete som genomförs på skolans olika nivåer, både i Sverige och internationellt. De saknas även på de flesta av Linnéuniversitetets program inom pedagogik, didaktik och lärarutbildning, säger Goran Basic.
Begreppen ska in i lärarutbildningen
– Min förhoppning är att de analytiska begreppen ska användas på dessa program. Då kan de sedan förmedlas till skolans värld genom den kunskap våra studenter fått. Från och med i vår kommer vi som skrivit artikeln att ta med begreppen i vår undervisning.
Framgångsfaktorer i skolan
Forskarna gör i artikeln Inclusive Educational Spaces and Social Pedagogical Recognition en genomgång av olika studier inom områdena symbolisk interaktionism, socialkonstruktivism, etnometodologi, kunskapssociologi, utbildning, pedagogik och socialpedagogik.
Det är begrepp som de sedan kommer att använda i analyser av material som samlats in i två forskningsprojekt om framgångsfaktorer, hinder, samverkan och identiteter i skolan:
- Skolframgång för nyanlända ska fylla kunskapsluckor rörande nyanlända barns och ungdomars situation genom att i detalj undersöka vardagliga interaktioner i skolan och dessas betydelse för integrationen.
- Skolan som skyddsfaktor ska identifiera och analysera framgångar, hinder, samverkan och identiteter i gymnasieskolans arbete med elever som använder alkohol och narkotika.
Kontakt:
Goran Basic, docent i sociologi och universitetslektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och lärande, Linnéuniversitetet, goran.basic@lnu.se
