Demokrati är en självklarhet i västvärlden – men bara politisk demokrati, inte ekonomisk. I företag bestämmer några få och det finns ingen rösträtt för anställda.
Klimatförändringar och ekonomi hänger samman och beslut som fattas inom företag får konsekvenser för klimatet. Rapporter visar att ekonomiska aktiviteter som drivs av 100 företag står bakom den största delen av utsläppen.
– Globaliseringen har dessutom lett till att länders makt att påverka stora företag eller kapitalägare med lagstiftning har minskat, säger Sebastian Svenberg, forskare i sociologi vid Örebro universitet.
Mött mycket motstånd
Han har i sin doktorsavhandling undersökt försök till ekonomisk demokrati i Storbritannien mellan 1826-1923. Avhandlingen beskriver hur tanken på att demokratisera ekonomin har haft många motståndare – men detsamma kan sägas om politisk demokrati.
Hans forskning visar hur den tidiga socialismen, kvinnorörelsen och den kooperativa rörelsen i Storbritannien på olika sätt arbetade för att skapa ett demokratiskt alternativ inom ekonomin.
– Jag har gått längre tillbaka men frågan lever än. Senast 2011, efter den globala finanskrisen, var det en debatt om kooperativ ekonomi i det brittiska parlamentet. Alternativ till de gängse ekonomiska formerna har ofta tagits på stort allvar i Storbritannien.
Rätt att bestämma
Det har funnits många varianter av ekonomisk demokrati som inte handlat om ägande i första hand, utan om rätten att få vara med och bestämma. Det handlar om en form av ekonomisk rösträtt för anställda i företag.
– Det skulle ge anställda i ett företag beslutsrätt över resultatet. Idag har anställda inte möjlighet att alls påverka förändringar som en flytt eller nedläggning. De kan inte ta beslut om produktionen, säger Sebastian Svenberg.
Kan spela roll för klimatfrågan
Att ge medarbetare rösträtt skulle ge dem möjlighet att ta beslut och påverka arbetets villkor och resultat.
– När det gäller klimatfrågan skulle det kunna innebära att arbetstagaren inte behöver utföra ett arbete som får stora konsekvenser för klimatet utan att ha varit med och tagit beslut om det.
Det är alltså inte tal om statlig styrning av företag – utan en möjlighet för anställda att vara med i beslutsprocessen – tillsammans med ägarna.
– Det finns helt enkelt anledning att reflektera över vilka typer av beslut och skeenden som har lett till klimatkrisen – och hur vi ska agera framåt. Det är en debatt jag skulle vilja se mer av, säger Sebastian Svenberg.
Avhandling:
Kontakt:
Sebastian Svenberg, forskare i sociologi, Örebro universitet, sebastian.svenberg@oru.se
