9 februari 2022

Luftföroreningar och havandeskapsförgiftning – finns det samband?

Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En studie från Lunds universitet visar att halten av luftföroreningar påverkar moderkakan hos kvinnor med havandeskapsförgiftning.

Orsakerna bakom havandeskapsförgiftning är komplexa och inte helt kartlagda. En viktig pusselbit är dock luften som de blivande mammorna andas.

Havandeskapsförgiftning, preeklampsi, innebär att kvinnan får högt blodtryck under graviditeten vilket kan påverka fostret genom dålig tillväxt och i värsta fall att barnet måste förlösas i förtid. I Sverige får cirka 5000 kvinnor årligen preeklampsi och globalt drabbas mer än 8,5 miljoner varje år. Orsakerna bakom är inte helt kartlagda, men en av förklaringarna tyder på att ämnen från moderkakan (placentan) påverkar blodkärlen i mammans kropp.

Luftföroreningar påverkade genernas aktivitet

I en studie vid Lunds universitet har forskare kartlagt hur moderkakan reagerar på luftföroreningar. Genom att extrahera dna från moderkakan, kunde de studera hur toxiska ämnen i luften påverkade metyleringen av dna – en kemisk process som kan påverka vilka gener som är på eller avslagna – och om en ändrad metylering av dna:t kan vara en indikation på en möjlig mekanism bakom en ökad risk för preeklampsi.

Man har även i en tidigare studie, från 2016, undersökt hur blivande mammors bostadsadress korrelerar med deras risk att utveckla preeklampsi.

– Över 48 000 graviditeter ingick iden studien då vi mätte halten av kväveoxider i Malmö, Lund och Trelleborg och såg att det finns en ökad risk för havandeskapsförgiftning i områden med höga halter av luftföroreningar, säger Ebba Malmqvist, en av forskarna bakom studien.

Luftföroreningar vid graviditet – tidigare studie

Gravida kvinnor som bor i områden med förorenad luft får barn som väger något mindre vid födseln, visar studien från 2016. Effekten är mycket liten (inte ens där luftföroreningarna varit som högst har deras effekt varit lika stor som den effekt som till exempel cigarettrökning har på ett fosters tillväxt) men sambandet är tydligt.

Så här gjordes studien: Ultraljudsmätningar och barnens födelsevikt jämfördes med luftföroreningshalterna vid de adresser där mödrarna bott. Barnens födelsevikt visade sig minska med i genomsnitt 9 gram för varje ökning av kväveoxider med 10 mikrogram/kubikmeter.

– En så liten viktminskning kanske inte har medicinsk betydelse. Men det är ändå viktigt för beslutsfattarna att veta att det inte finns någon tröskeleffekt när det gäller sambandet mellan luftföroreningar och födelsevikt. Även ganska små luftföroreningar har en effekt som är påvisbar även sedan man räknat in andra kända riskfaktorer, menar Ebba Malmqvist.

Källa: Även små luftföroreningar kan påverka fostrets tillväxt (Lunds universitet 2016)

Kvävedioxider bildas vid förbränningen från bland annat motorfordon och halterna är följaktligen störst i storstadsregioner. I den nya studien har forskarna extraherat dna från moderkakor hos kvinnor där deras grad av exponering av luftföroreningar redan är känd.

Genom att mäta kemiska förändringar i moderkakan kunde forskarna se att metylering av dna påverkades hos de mammor som bodde i områden med höga luftföroreningar.

Moderkakan mognar sämre

– Vi såg att moderkakor hos mammor som fått preeklampsi och hade en hög exponering av kväveoxider i tidig graviditet, påvisade ett långsammare så kallat ”epigenetiskt åldrande”. Detta är ett fenomen som tidigare har kopplats till högt blodtryck hos gravida och kan leda till att vävnad i placentan mognar sämre och får en försämrad funktion, säger Karin Engström, bioinformatiker i studien.

Havandeskapsförgiftning är vanligast i länder söder om Sahara, Sydamerika och Indien. Ebba Malmqvist har tidigare forskat på gravida kvinnor i Etiopien – som har den största andelen av preeklampsi i världen. Där består luftföroreningarna främst av sotpartiklar som uppkommer när familjen lagar mat över öppen eld. Sedan tidigare studier vet man att föroreningar i luften inverkar negativt på fostrets födelsevikt, så det är inte någon överraskning att toxiska ämnen också kan bidra till havandeskapsförgiftning.

– Det här är en bit i det pussel som vi försöker lägga för att förstå effekterna av luftföroreningar under fostertiden och orsakerna bakom havandeskapsförgiftning. Studien är liten och sambandet betyder inte så mycket på individnivå, utan det är mer intressant att se effekterna på populationsnivå. Om vi rent hypotetiskt leker med tanken att avlägsna alla avgaser från trafiken i Malmö, skulle vi kunna undvika drygt tio fall av preeklampsi varje år. Så vi vet att ren luft gör skillnad, avslutar Ebba Malmqvist.

Luftföroreningar räknade i kväveoxider

NOx är ett samlingsnamn för de oxider av kväve som uppstår vid förbränning vid höga temperaturer, särskilt i förbränningsmotorer. Främst uppstår kvävemonoxid (NO), som oxideras i luft till kvävedioxid (NO2). Kvävedioxid i sin tur reagerar med vattenmolekyler (H2O) i luften och bildar salpetersyra (HNO3). Kväveoxider har negativa hälsoeffekter och påverkar andningsorganen, främst hos känsliga personer med till exempel astma. Kväveoxider bidrar också till övergödning och försurning av skog, mark och vatten.