Stängda skolor drabbade elever med funktionsnedsättningar

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I flera länder drabbades elever med funktionsnedsättningar hårt när skolor stängde under pandemin. Elever i Malawi, Etiopien, Nepal och Qatar blev i olika grad utan undervisning och fick sämre psykisk hälsa.

– Elever över hela världen har påverkats av skolstängningar under coronapandemin. Men elever med funktionsnedsättningar har drabbats hårdare än andra. De är en bortglömd elevgrupp som ofta hamnar längst ned på agendan.

Det fanns vissa saker som var gemensamt för alla fyra länder som ingick i studien.

– Det fanns en utbredd oro att eleverna inte skulle få bra utbildning. Föräldrar betonade bristen på läromedel och stöd från skolan som det största hindret för deras barns utbildning. I Malawi, Nepal och Etiopien skedde distansutbildning främst via nationella TV- och radiosändningar som inte var anpassade till elever med funktionsnedsättningar. Oron gällde både att barnen gick miste om undervisning här och nu, men också att de får sämre framtidsutsikter, säger Shruti Taneja Johansson.

Olika förutsättningar för skolor i olika länder

Malawi är ett av världens fattigaste länder. När skolorna för elever med funktionsnedsättningar stängdes förlorade majoriteten av eleverna kontakten med skolan och ägnade lite, eller ingen alls, tid åt att studera.
Även i Etiopien förekom ytterst lite kontakt mellan lärare och hemmen när skolorna var stängda. Brist på material och resurser för att betala telefonsamtal beskrevs som hinder för att fortsatt undervisning. Skolor med särskilda resurscenter för elever med funktionsnedsättning hade något mer kontakt med elever och hemmen.
I Nepal intervjuades föräldrar och lärare till elever som gick i specialskolor för döva och blinda. Här kontaktade en del lärare på eget initiativ föräldrarna för att de skulle kunna ge instruktioner till barnen. Men även om eleverna ägande viss tid åt att studera, fanns det en stor oro över att de hamnade efter och även en oro att de inte skulle återvända till skolan efter pandemin.
I det rikare Qatar hade eleverna tillgång till datorer och fick distansutbildning. Eleverna hade i princip daglig kontakt med sina lärare, men föräldrarna var oroliga för sämre kvalitet i undervisningen och lärarna kände sig oförberedda och stressade.

Det faktum att föräldrarna visade engagemang är positivt, säger Shruti Taneja Johansson.

– Det visar att utbildning värdesätts högt. I flera låginkomstländer är det många elever med funktionsnedsättningar som inte alls går i skolan och tidigare forskning har visat att många föräldrar inte ser någon anledning till att funktionsnedsatta barn ska gå i skolan.

Barnen med funktionshinder förlorade stöd och behandling

I samtliga länder framkom att barnens socioemotionella situation försämrades då de dagliga rutinerna och den sociala kontakten med kompisar försvann. I alla länder som ingick i studien gick barnen dessutom miste om stöd och behandling.

– Föräldrarna beskrev att barnen var mer ensamma, ledsna och oroliga. Pandemin har visat att skolan inte bara är en plats för utbildning. Skolan är också viktig för barnens psykosociala hälsa.

Lärare saknade verktyg att anpassa för funktionshinder

En viktig lärdom är vikten av att fortbilda lärare i att anpassa undervisningen till elever med funktionsnedsättningar. Många av de lärare som intervjuades uppgav att de kände sig ensamma och hjälplösa.

– Lärarna sa att de saknade verktyg, att de inte visste hur de skulle stötta elever med funktionsnedsättningar. Det är tydligt att det finns ett stort behov av fortbildning, säger Shruti Taneja Johansson.

Shruti Taneja Johansson, universitetslektor vid Göteborgs universitet, har tillsammans med en internationell forskargrupp undersökt hur elever med funktionsnedsättningar i Malawi, Qatar, Nepal och Etiopien har påverkats av skolstängningar. Shruti Taneja Johansson har varit forskningsledare tillsammans med Nidhi Singal som är professor vid University of Cambridge, och sedan har forskare i Malawi, Qatar, Nepal och Etiopien gjort intervjuer med vårdnadshavare och lärare i respektive land.