Bättre metoder behövs för att förstå sockrets effekter på kroppen

– Att dricka läsk behöver inte vara farligt för en enstaka individ men på gruppnivå, i en hel population, kan vi däremot se effekter, säger Stina Ramne, legitimerad dietist och nutritionsforskare.

I sin forskning om sockerkonsumtion och risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar har Stina Ramne undersökt sambandet mellan intag av tillsatt socker och dödlighet. En del av underlaget kommer från två kohortstudier (studie på en grupp individer), där kohorterna utgörs av en stor grupp människor som delar samma egenskaper eller erfarenheter och undersöks över lång tid. I båda dessa studier fann hon ett positivt samband mellan intag av sockersötade drycker och förtida död. Men för det totala intaget av tillsatt socker fanns det däremot inte ett klart samband.

I den forskning som presenteras i artikeln kunde uppgifter som samlades in 1992-1996 i studien Malmö Kost Cancer (MKC-CVA) följas upp med uppgifter från deltagarnas barn och barn 2012-2020 i studien Malmö Offspring Study (MOS). Stora kohortstudier är värdefulla för epidemiologisk forskning och nya studier initieras och stöds av Lunds universitets strategiska forskningsområde EpiHealth.

Motstridiga resultat

Samma motsägelsefulla utfall kunde Stina Ramne se när hon använde andra metoder för att jämföra intaget av tillsatt socker totalt samt intaget av just sockersötade drycker. Hon studerade proteiner i blodet samt tarmbakterier. I båda fallen visade utfallen på samband med intaget av sockersötade drycker och blodproteiner relaterade till typ-2 diabetes och bakterier kopplade till fetma. Resultaten för tillsatt socker totalt var inte tydliga.

I studier på djur har man dock kunnat se att högre sockerintag ökar riskerna för sjukdom och liknande resultat har setts från experimentella studier på människor, där exempelvis en grupp uppmanas att konsumera mer socker än en annan för jämförelse. Däremot syns inte tydliga samband i observationsstudier över tid mellan högre totalt intag av tillsatt socker och högre sjukdomsrisk – med undantag för intag av sockersötade drycker.

– Det beror troligen delvis på att vi inte har metoder för att mäta sockerintaget på ett bra sätt ännu, menar Stina Ramne.

Säkrare metoder utvecklas

Många studier bygger på att deltagare uppskattar och rapporterar sina egna mat-och dryckesvanor, men dessa kan bli missvisande. De flesta av oss vill inte erkänna (antingen medvetet eller omedvetet) vårt faktiska intag av snacks och andra livsmedel med mycket tillsatt socker.

Liksom många andra forskare har Stina Ramne intresserat sig för att få fram bättre metoder med hjälp av olika biomarkörer; molekyler som mäts i blod- eller urinprov för att ge ett objektivt mått av intaget.

– En del av min avhandling handlade om att utvärdera mätningar av sackaros och fruktos i urinen för att kunna använda detta som ett objektivt mått, en biomarkör, som speglar sockerintaget. Denna kostbiomarkör har stor potential att ge en mer korrekt bild av sockerintaget och kunna förbättra fortsatt forskning, men fler kontrollerade studier behövs för att fullt ut förstå vilka mekanismer och begränsningar som påverkar biomarkörens precision.

Vetenskapliga underlag vägleder

Att flera oberoende studier kan visa på samma orsakssamband mellan kost och hälsa är viktigt som underlag för näringsrekommendationer, folkhälsostrategier och livsmedelspolitik. De ligger till grund för planeringen av mat för skolor, för äldre och märkning av mat.

De resultat som Stina Ramne presenterar är i linje med en rapport som publicerats 2021 av European Food Safety Authority, EFSA, på uppdrag av de nordiska länderna. En reviderad version släpps i februari 2022 och ger en översikt av kunskapsläget om socker och hälsoutfall. NNR rekommenderar en viss maximal intagsnivå av tillsatt socker för att uppnå hälsosamma matvanor, medan EFSA inte fann tillräckligt stöd för att sätta en maxnivå av långvarigt dagligt intag av socker som bedöms vara utan risk för negativa hälsoeffekter. NNR kommer också släppa nya näringsrekommendationer under 2022.

Mer forskning behövs

Vi behöver inte socker, det finns inga kända positiva hälsoeffekter av det. Men allt fler av våra livsmedel innehåller mer tillsatt socker och samtidigt mindre näring. Äter man mer tillsatt socker än 10 procent av dagsintaget av kalorierna är det svårt att få plats med näringsrik mat som ger vitaminer och mineraler. Då är det lättare att få i sig mer energi än man gör av med.

Socker smakar gott och eftersom livsmedel med mycket socker oftast är energitäta så är det risk att man äter för mycket och det leder till ökad vikt. Detta i kombination med att socker ger hög utsöndring av insulin. På längre sikt bidrar viktuppgång och högre blodfetter till försämrad känslighet för insulin och det ökar risken för typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

För att säkerställa att det vetenskapliga underlaget är starkt behövs fortsatt forskning om hur socker påverkar vår hälsa. Det finns tillräckliga belägg för att förstå effekterna av ökad konsumtion av sockersötad dryck och att det är förenat med risk för allvarlig sjukdom och förtida död.

– När det gäller det totala intaget av tillsatt socker är kunskapsläget fortfarande inte helt klart. Mer forskning behövs, konstaterar Stina Ramne.

Avhandling:

Sugar consumption and cardiometabolic risk. With a focus on the urinary sucrose and fructose biomarkers.

Kontakt:

Stina Ramne, doktorand, Nutritionsepidemiologi, Lunds universitet, stina.ramne@med.lu.se

Artikeln är tidigare publicerad på Lunds universitets hemsida.