Barn på flykt behöver en trygg vardag

Allt fler människor befinner sig på flykt från Ukraina, framför allt kvinnor, ungdomar och barn. För att barnen ska må så bra som möjligt i den svåra situationen är det viktigt att livet snabbt börjar likna en vardag igen, med skola och boende. Det menar Henry Ascher, professor i folkhälsa vid Göteborgs universitet som länge forskat om migration och hälsa bland unga.

Många flyktingar i Ukraina är internflyktingar. De har ännu stannat kvar i hemlandet, men har flytt från områden där den ryska invasionen pågår till delar av landet där det är lugnare. Av dem som lämnat landet har många kommit till närliggande länder, då framför allt Polen. En del har också tagit sig längre bort, bland annat till Sverige. Här förbereder sig olika myndigheter för att ta emot ännu fler flyktingar.

Barns reaktioner på flykt

Henry Ascher är professor i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet och barnläkare, bland annat knuten till Angereds Närsjukhus. Även om han inte specifikt forskat om situationen för flyktingar från Ukraina har han bred kunskap om migration och hälsa. Hans forskning har särskilt fokuserat på hur barn och unga reagerar på krig och flykt.

– För människor på flykt, och då särskilt för barn, är det viktigt att kunna upprätta en trygg och fungerande vardag i sitt nya land. Det handlar om bostad, skola och arbete och att kunna bygga en socialt hållbar situation. När männen förväntas stanna i landet och försvara det kan det också ge svåra känslor av skam och skuld, som gör det svårt för barnen här. Vi vet att familjesplittring är väldigt negativt för barn på flykt undan krig och våld, säger Henry Ascher.

Ett sönderslaget liv

Han har tidigare bland annat studerat ensamkommande barn och deras strategier för att komma tillrätta i sin osäkra tillvaro på flykt. Han konstaterar att det ännu är oklart om kriget i Ukraina kommer medföra att många barn tvingas fly utan sina föräldrar eller andra vuxna som kan ansvara för dem.

Barnens bakgrund och det liv de levde i sitt hemland innan de tvingades på flykt påverkar också hur barnen hanterar den akuta krisen, menar Henry Ascher:

– De barn och unga som flydde från Afghanistan hade vuxit upp i ett samhälle som inte fungerade, och var på flera sätt vana vid att tillvaron var osäker och föränderlig, medan många av de barn som lämnade Syrien i början av kriget hade haft en välfungerande tillvaro ända fram till krigsutbrottet.

– De såg sitt trygga liv, där de kunnat gå i skola och haft närvarande föräldrar, plötsligt slås i spillror. De kom till Sverige med akuta trauman som de kunde behöva hjälp med, men många hade en stabil och trygg grund att stå på. Jag föreställer mig att många av barnen i Ukraina idag har en liknande situation.

Trygghet i att slippa hot om att skickas tillbaka

Han konstaterar att EU:s massflyktsdirektiv ger goda förutsättningar för människor att hitta en trygg tillflykt, åtminstone nu under det inledande skedet av flykten.

– Just nu befinner sig flyktingar från Ukraina i en akut flyktsituation där de behöver landa och känna att de kan vara trygga i sin nya situation. Men om människor ska må bra i förlängningen är det viktigt att de slipper hotet om att de ska skickas tillbaka mot sin vilja, säger Henry Ascher.

Artikeln var först publicerad på Göteborgs universitets webbplats