Bild: Jeswin Thomas /Unsplash
Artikel från IFAU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Matematiklyftet höjde elevers matematikresultat på låg- och mellanstadiet och den förändrade matematikundervisningen höll i sig. Men svagare elever gynnades inte.

Mellan 2013 och 2016 genomfördes fortbildningen Matematiklyftet i svenska skolor. Under ett års tid arbetade matematiklärare tillsammans för att utveckla sin undervisning. Syftet var att förbättra undervisningen och öka elevers kunskaper i matematik.

Satsningen lönsam för samhället

Grundskolor som deltog i Matematiklyftet fick bättre resultat på nationella prov i matematik. I genomsnitt höjdes betygen för en av femton elever. Resultaten förbättrades mest för elever i lägre årskurser.

– Det är en ganska liten ökning och kan inte förklara svenska elevers resultatuppgång i de internationella kunskapsmätningarna Pisa och TIMSS, säger Björn Öckert, en av forskarna bakom rapporten.

– Men våra beräkningar visar ändå att satsningen är en lönsam affär för samhället.

Det här är Pisa och TIMMS

Pisa är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Studien har genomförts vart tredje år sedan år 2000. TIMSS är också en internationell studie och den riktar sig till elever i årskurs 4 och 8 och undersöker deras kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap.

Källa: Skolverket 

Resultatökningen håller i sig

Skolor som genomförde fortbildningen har bättre matematikresultat ännu 4–5 år senare.

– Undervisningen har förändrats varaktigt, säger Erik Grönqvist, som är en annan av rapportförfattarna. Vi ser att matematiklärare aktiverar och involverar sina elever mer på lektionerna än tidigare.

En målsättning var att lärare skulle fortsätta utveckla sin undervisning tillsammans även efter att fortbildning avslutats, men så blev det däremot inte.

– Rektorer behöver antagligen avsätta både tid och resurser för att hålla igång samarbetet mellan lärare, menar Erik Grönqvist.

Svagare elever gynnades inte

Svagare elever drog inte nytta av Matematiklyftet.

– Det är möjligt att de nya undervisningsformerna inte passade alla elever, säger Olof Rosenqvist som också har skrivit rapporten.

Så gjordes forskningen

Utvärderingen av Matematiklyftet omfattar omkring 3 800 grundskolor under läsåren 2010–2019. Rapportförfattarna jämför resultatutvecklingen för skolor som deltog i satsningen med utvecklingen för skolor som inte deltog.

Rapport:

Lyfter Matematiklyftet matematikkunskaperna?

Kontakt:

Björn Öckert, IFAU, bjorn.ockert@ifau.uu.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera