Psykiska besvär och lågt välbefinnande är vanligare bland ungdomar som upplever bristande tillit och känner en låg känsla av samhörighet och stöd från familj, skola och vänner.
Vi vet att psykiska besvär hos ungdomar har ökat under de senaste 30 åren – men vad beror den ökningen på? Mikael Ahlborg, doktorand i hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad, har undersökt ungdomars psykiska hälsa kopplat till socioekonomisk status. Han har också frågat hur ungdomarna uppfattar sin situation i relation till andras, samt vilket socialt kapital de har.
Familj och skola viktigast för unga
Undersökningen visade tydliga skillnader i ungdomars psykiska hälsa genom att titta på hur ungdomarna uppfattade sin ekonomiska situation och sitt sociala kapital.
– Ungdomar som upplevde bristande tillit, låg känsla av samhörighet och små möjligheter till stöd hos familj, skola och bland vänner rapporterade högre grad av psykiska besvär och lågt välbefinnande. Familj och skola verkade vara viktigast, säger Mikael Ahlborg, som före forskarutbildningen arbetade som sjuksköterska med inriktning på barn och ungdomar med sällsynta diagnoser och funktionsnedsättning.
Bara vänner räcker inte för att må bra
Ett starkt socialt kapital bland vänner spelade mindre roll för ungdomarnas psykiska besvär och välbefinnande. Vänner verkade inte kunna kompensera för en dålig situation inom familjen eller i skolan, trots att ungdomarna själva beskrev sina vänskapsrelationer som viktiga för den psykiska hälsan.
– Tjejer hade generellt ett starkare socialt kapital bland vänner än killar och ändå rapporterade tjejer en högre förekomst av psykiska besvär. Könsskillnaderna i psykisk hälsa bland ungdomar är tydliga, men komplexa. Resultaten i min undersökning skapar frågor kring vilken roll vänskapsrelationer egentligen spelar för den psykiska hälsan, säger Mikael Ahlborg.
Trygga zoner stöttar villkorslöst
Ungdomarna i studien beskrev så kallade ”safe spaces” som kännetecknades av ömsesidig tillit, ärlighet och en känsla av villkorslöshet, alltså att andra fanns där oavsett vad som händer och sker.
– Safe spaces var viktiga, oavsett om ungdomarna bråkar med sin bästa kompis eller tjafsar med sina föräldrar så har de ändå en känsla av att kunna vända sig till någon om de mår dåligt. I mina studier kunde jag se att det med stor sannolikhet är så att de som saknar ett safe space också har en hög nivå av psykiska besvär och är mindre nöjda med sitt liv, säger Mikael Ahlborg.
Gemensam grund viktigt vid nya kontakter
När ungdomarna umgicks med dem som står dem nära spelade aktiviteterna en mindre roll, det var viktigt att bara ”hänga med” familj och vänner. I andra relationer och när nya kontakter ska skapas, var gemensamma intressen, värderingar eller åsikter viktiga för ungdomarna – både för deras välbefinnande och identitetsskapande.
– Förutsägbarhet är också en viktig resurs i relationer och nätverk eftersom ungdomarna beskrev hur de på olika sätt strävade efter kontroll för att må bra.
Stora variationer fångas inte upp
Enligt Mikael Ahlborg behöver forskningen fortsätta att följa hur socioekonomiska skillnader påverkar ungdomars psykiska hälsa på strukturell nivå. Det är också viktigt att ta hänsyn till hur ungdomar upplever sin situation för att problem som finns på alla socioekonomiska nivåer ska bli synliga.
– Det finns behov av att utveckla nya metoder för att mäta socialt kapital bland ungdomar. De enkätinstrument som används i dag verkar inte fånga de stora variationer av sammanhang som är viktiga i relation till ungdomarnas psykiska hälsa, säger Mikael Ahlborg.
Bättre stöd för sårbara ungdomar
Socialt kapital, som koncept, kan vara användbart för att identifiera sårbara ungdomar. Det kan hjälpa för att skilja mellan vad som är en naturlig obalans under ungdomstiden och vad som bör väcka oro. I avhandlingen beskrivs olika profiler av socialt kapital som kan visa hur det kan se ut för olika ungdomar. Profilerna kan kännas igen av dem som jobbar med ungdomar. De kan vara ett stöd i att upptäcka om de uttrycker sig på sätt som gör att ungdomarna verkar ha lågt socialt kapital i familjen, har det jobbigt hemma eller liknande.
– I min avhandling ges ungdomar en röst och får själva beskriva sina relationer och nätverk och vilka resurser som de anser är viktiga för sin psykiska hälsa. Det behövs mer forskning för att på ett bättre sätt kunna mäta socialt kapital bland svenska ungdomar, och för att kunna gånga hur relationen mellan socialt kapital och psykisk hälsa ser ut. Det kan hjälpa oss att skilja mellan dem som är ”vanliga tonåringar” och dem som har större risk att drabbas av allvarliga former av psykisk ohälsa, säger Mikael Ahlborg, som efter disputationen ska fortsätta forska och undervisa på Högskolan i Halmstad.
Fotnot. Ungdomarna som deltog i studierna var i åldrarna 11–15.
Vetenskaplig avhandling:
Social capital and inequalities in mental health among young adolescents in Sweden.
Kontakt:
Mikael Ahlborg, mikael.ahlborg@hh.se
