Män löper större risk för etnisk diskriminering på arbetsmarknaden

Forskaren Anni Erlandsson har tillsammans med sina kollegor undersökt hur framgångsrika män och kvinnor med utländskt respektive svenskklingande namn varit i rekryteringsprocessens första steg.

I studien skickades över 5 000 fiktiva jobbansökningar, med identiska kvalifikationer för jobb inom samma yrke. Namnen på de sökande byttes ut för att signalera olika kön och olika etnisk härkomst. Forskarna samlade också in uppgifter om rekryterares eller annonsens kontaktpersons kön, samt en rad uppgifter om jobbet som annonserades ut.

Både manliga och kvinnliga rekryterare diskriminerar

Resultatet visar att etnisk diskriminering av arbetssökande med utländskt klingande namn förekommer hos både manliga och kvinnliga rekryterare beroende på yrkeskategori.

­­– Det vi såg är att kvinnliga rekryterare favoriserar kvinnliga sökande med utländskt klingande namn framför manliga sökande med utländska namn, och det sker framförallt i yrken som kräver högre utbildning. De manliga rekryterarna diskriminerar på samma sätt men då i ansökningar till mansdominerade yrken, säger Anni Erlandsson.

Sedan tidigare finns forskningsbelägg för att män löper större risk än kvinnor att diskrimineras på arbetsmarknaden på grund av utländsk bakgrund. Detta bekräftas i studien, som också är en av de första större undersökningarna i Sverige av hur rekryterarnas kön är kopplad till diskrimineringen.

– Resultatet tyder på att rekryterarens kön kan vara en bidragande faktor till det här mönstret, i alla fall i vissa yrkeskategorier, säger Anni Erlandsson.

Att det är framförallt i vissa kategorier, mansdominerade respektive högkvalificerade yrken, som manliga och kvinnliga rekryterare diskriminerar sökande utifrån kön i kombination med etnicitet kan ha flera orsaker, tror Anni Erlandsson.

Män löper större risk för etnisk diskriminering

– Det kan ha att göra med förutsättningarna inom de enskilda yrkena, yrkeskontexten spelar sannolikt roll här. Exempelvis vad det finns för normer kring ett yrkes könstillhörighet, eller hur könssammansättningen, inklusive andel kvinnliga och manliga rekryterare, ser ut i yrket och på den specifika arbetsplatsen. Även utbudet och efterfrågan av arbetskraft inom yrket kan spela roll. Får du många kvalificerade jobbansökningar har du mer utrymme att diskriminera, säger Anni Erlandsson.

Anni Erlandsson framhåller att studien inte har försökt förklara varför diskriminering uppstår. Resultatet tyder på att etnisk diskriminering vid rekrytering är en bidragande faktor till etnisk ojämlikhet på den svenska arbetsmarknaden, både för kvinnor med utländska namn och särskilt för män med utländska namn.

– Fortsatt forskning skulle behöva studera mekanismer bakom diskriminering samt titta på specifika yrken och vad det är inom de olika kategorierna som gör att diskrimineringen skiljer sig åt.

Avhandling:

Gender, Parenthood, Ethnicity and Discrimination in the Labor Market : Experimental Studies on Discrimination in Recruitment in Sweden.

Kontakt:

Anni Erlandsson, doktor i sociologi, Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, anni.erlandsson@sofi.su.se