Det går att uppskatta hur mycket fisk det finns under ytan genom ett vattenprov. Det visar en studie där forskare från SLU sett ett tydligt samband mellan koncentrationen gädd-DNA i vattnet och mängden gädda.
– Våra resultat visar att eDNA, eller miljö-DNA som det också kallas, inte bara kan användas för att påvisa förekomst av gädda i sjöar och vattendrag utan också för att uppskatta mängden biomassa, säger Erik Karlsson, doktorand vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).
eDNA
Alla levande organismer, såväl växter som djur, släpper ifrån sig DNA. Det kan vara från hud, avföring, päls, ägg, spermier, växtdelar eller helt enkelt när de dör. Det DNA som vi lämnar efter oss i miljön kallas miljö-DNA eller e-DNA från engelskans ”environmental DNA”. DNA-molekylerna finns kvar i vattnet i flera dagar, och det går att lista ut vilka djur och växter som har befunnit sig i vattnet.
Källa: Havet.nu
Tillsammans med sina kolleger mätte Erik Karlsson eDNA-koncentrationer i experiment utförda både i laboratorium och i stora utomhustankar. Båda experimenten visade ett starkt linjärt samband mellan gäddbiomassa och DNA-koncentration.
Vattenprover skadar inte fisken
Forskarna jämförde också olika metoder för att extrahera DNA och fann att de billigaste metoderna gav den högsta DNA-koncentrationen av gädda.
– Det här förvånade oss, men det visar också att den här tekniken kan bli ett snabbare och mer kostnadseffektivt alternativ till våra befintliga eDNA-metoder. Och om vi dessutom kan uppskatta fiskmängd med hjälp av ett vattenprov istället för att använda konventionella och dödliga övervakningsmetoder som nätfiske vinner vi mycket, säger Erik Karlsson.
Forskargruppen framhåller dock att det trots lovande resultat krävs mer arbete innan eDNA rutinmässigt kan implementeras i fältundersökningar, och användas för att uppskatta fiskens biomassa.
Fisk är en viktig födokälla för människor globalt, och de spelar en viktig roll i ekosystemet. På grund av överfiske och miljöförändringar har många fiskarter minskat dramatiskt.
– För att på ett hållbart sätt förvalta fiskbestånden behövs robusta övervakningsdata så att vi kan följa populationstrender över tid. För arter som är svåra att övervaka med konventionella metoder, som gädda, kan eDNA-tekniken bli extra betydelsefull. Att utveckla metoder som även kan minska dödligheten på de fiskar vi övervakar eller forskar på är också eftersträvansvärt, säger Erik Karlsson.
Vetenskaplig artikel:
Strong positive relationships between eDNA concentrations and biomass in juvenile and adult pike (Esox lucius) under controlled conditions: implications for monitoring ,Environmental DNA.
Kontakt:
Erik Karlsson, doktorand, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, erik.karlsson@slu.se
Martin Ogonowski, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, martin.ogonowski@slu.se
