Tidiga insatser viktigt för elever med svenska som andraspråk

Avkodning, ordkunskap och läsförståelse är tre centrala begrepp för att kunna läsa och skriva. I en ny studie har forskare vid Linnéuniversitetet undersökt dessa förmågor hos elever på lågstadiet.

Avkodning handlar om att kunna läsa enskilda ord medan ordkunskap handlar om att förstå vad orden betyder, till exempel genom att kunna synonymer. Dessa båda begrepp ligger sedan till grund för läsförståelse – att förstå vad man läser.

Stort behov av insatser

Forskarna tittade på totalt 46 000 elever som antingen läste enligt läroplanen för svenska eller läroplanen för svenska som andraspråk.

– Ett viktigt resultat av vår forskning är att de elever som läser svenska som andraspråk som grupp betraktat verkligen är i behov av extra insatser i sin läsutveckling, säger forskaren Linda Fälth.

Ungefär två tredjedelar av dessa elever har en ordkunskap som tyder på att de skulle behöva hjälp.

– Det kan exempelvis vara barn som har ett annat hemspråk än svenska och inte har utvecklat ordförrådet på samma sätt. När det handlar om avkodning skulle fyra av tio barn behöva hjälp, berättar forskaren Heidi Selenius.

En uppgift för alla lärare

När det gäller läsförståelse kunde forskarna se att behoven ökade när barnen blev äldre. I årskurs 1 låg ungefär tjugo procent av barnen under genomsnittet. I årskurs 2 och 3 var cirka 40 procent under genomsnittet.

– Vi menar att man måste ta ett helhetsgrepp. Ordförståelsen tillsammans med ordavkodningen är båda viktiga delar för att dra läsförståelsen framåt. Och det är ju den vi vill komma åt, den yttersta funktionen av läsandet: att verkligen kunna ta till sig och förstå det man läser, säger Linda Fälth.

Forskarna menar att detta inte bara handlar om läsning, och att det inte bara är en uppgift för språklärare. Alla lärare behöver involveras.

– Ger man barn som har utmaningar med läsförståelse mycket uppgifter där man ska läsa själv, då fixar de förstås inte det. Kanske kan de lyssna istället? Det kan ju vara i matte, ska man lyckas lösa mattetalet måste man kanske få höra det uppläst istället. Så jag tänker att alla lärare behöver jobba med vad ord betyder och förklara dem för att alla elever ska kunna följa med och komma framåt, säger Heidi Selenius.

Liten skillnad bland de yngsta

Bland eleverna i årskurs 1 med svenska som andraspråk låg drygt åtta procent under genomsnittet på alla tre testerna (avkodning, ordförståelse och läsförståelse). Det är inte så många, konstaterar forskarna. Därför anser de att om insatser görs tidigt kanske en del av de problem som märks i nationella prov när barnen är äldre kan undvikas.

– Det ger ju också arbetsro i klassrummet om alla elever kan vara med, än att eleven står där och inte vet vad den förväntas göra. Man kanske inte är så ”lydig” då, utan börjar hitta på andra saker att göra, eller zoomar ut och bara sitter där, säger Heidi Selenius.

Forskarna hoppas att deras resultat ska uppmärksammas i skolans värld, inte minst eftersom detta är första storskaliga studien i sitt slag i Sverige.

– Man har ju sett sådana här resultat med äldre elever, i Pisa-undersökningarna till exempel. Men ser man som vi problemen redan på lågstadiet, då är det ju tidiga insatser som är lösningen på problemet, säger Linda Fälth.

Vetenskaplig studie:

A cross-sectional study on reading among young L1 and L2 students in Sweden, European journal of special needs education.

Kontakt:

Linda Fälth, docent vid institutionen för pedagogik och lärande, Linnéuniversitetet, linda.falth@lnu.se