Hörselbenet hos hornugglan kan tjäna som förebild till framtida hörselproteser, eftersom det är stabilt och har god förmåga att vidarebefordra ljud. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
– Proteser som ersätter skadade ben inne i örat är ett område för en spännande utveckling för att rädda eller förbättra en redan skadad hörsel, säger Anton Rönnblom, doktorand vid Umeå universitet.
Vad det handlar om är att skapa en protes som har kontakt med både trumhinnan och skaftet på det yttersta hörselbenet, det som kallas hammaren. Kvaliteten på det ljud som då förs vidare in till innerörat är bättre än till exempel proteser med bara kontakt med trumhinnan.
Ha hornugglan som förebild
Det gäller att hitta en protes med rätt balans mellan stabilitet och förmåga att vidarebefordra ljud. Anton Rönnblom visar i sin avhandling hur forskarna har funnit just en sådan lovande balans hos hörselbenet hos hornugglan.
– Detta betyder inte att lösningen är att börja transplanera hörselben från ugglor till människor, utan att hornugglans hörselben kan tjäna som förebild när man skapar konstgjorda proteser, säger Anton Rönnblom.
Snabba muskler i örat
I avhandlingen visas också att mellanörats två muskler hör till de snabbaste i kroppen. Den mindre av de båda, stapedius-muskeln, skyddar innerörat mot höga ljud medan den andra, tensor tympani-muskeln, skyddar de inre delarna av örat mot stora rörelser i trumhinnan, exempelvis när vi nyser. Just denna skyddsreflex visar sig i avhandlingen bidra till att även ett friskt öra kan råka ut för en hammarskaftsfraktur om man petar sig i örat efter dusch eller bad. Sett ur ett evolutionärt sammanhang är det ett sentida fenomen att duscha och bada i den omfattning vi gör idag. Att rensa ut vatten ur örat med fingret efter en dusch är därför något som kroppen är oförberedd på och som kan leda till hörselskador.
Studierna i avhandlingen har skett på donerade hörselsystem från avlidna. Det är möjligt eftersom benen i mellanörat är i huvudsak ett mekaniskt organ med få förändringar efter döden. Olika protesers förmåga att överföra ljud har mätts med hjälp av så kallad laserdopplervibrometri.
Avhandling:
Mellanöremekanik – Förbättring av kliniska metoder genom temporalbensexperiment
Kontakt:
Anton Rönnblom, överläkare vid öron-näsa-hals-kliniken på Sunderby sjukhus i Luleå, anton.ronnblom@umu.se
