Att ha ett jobb är inte alltid en garanti för att komma undan exkludering. Ansvaret för att människor blir exkluderade läggs alltför ofta på individen istället för samhället.
Ett jobb kan ge meningsfull sysselsättning och social samvaro. Men långt ifrån alla som jobbar är inkluderade. Vilka som upplever sig inkluderade eller exkluderade i arbetslivet är en komplex fråga.
– Exkludering kan ske på arbetsplatsen, exempelvis genom mobbning eller subtila trakasserier. En person kan också uppleva att jobbet är meningsfullt och kollegorna bra, men ändå inte få förutsättning att utföra sitt arbete. Det är också exkluderande. Ett exempel är barnmorskors situation, vilket uppmärksammats på senare tid, menar Peter Gladoić Håkansson, docent i ekonomisk historia och en av redaktörerna för boken Plats för vem? Om arbetets inkludering och exkludering.
Boken tar upp vem som får och kan ta plats på arbetsmarknaden, samt hur känsla av inkludering kan påverkas av arbetsmiljö, relationer och organisation.
Subtil maktutövning drabbar samhället
Ett kapitel handlar om – med läraryrket som exempel – subtil, oreflekterad och ofta svårgripbar maktutövning. Sätt att vara, prata eller se ut kan få högre status på bekostnad av andra, som i sin tur ifrågasätts på olika sätt. Ifrågasättandet kan göras med så kallade mikroaggressioner.
– Det handlar om ord, blickar och beteenden som riktar sig mot hudfärg, ålder, sexuell läggning och så vidare. Man kallar en kvinna för lilla flicka, säga till en invandrare att ”du pratar ändå bra svenska” eller kommentera någons religion, säger Peter Gladoić Håkansson.
– Även om det är harmlöst menat blir det nedvärderande och skiljer på ”vi och dem”. Att regelbundet utsättas påverkar personer negativt och en långgående konsekvens är att personen lämnar yrket. Det är därmed en samhällsfråga. Trakasserier och mobbning på arbetsplatsen handlar dessutom ofta om organisatoriska problem, men samhället ser dem ofta som individproblem mellan förövare och offer.
Vägledning viktig för val kring arbetsliv
Arbetet är inte alltid är en central beståndsdel i allas liv.
– Ungdomars val styrs mycket av socioekonomisk bakgrund, bostadsort, kön och etnicitet. Vi lyfter fram att studie- och yrkesvägledning är en central funktion, för att ge ungdomarna mer kunskap om utbildningar och arbetsmarknaden – och kompetens att göra egna val, säger Peter Gladoić Håkansson.
– Även vuxna som är i ett skifte behöver vägledning och utbildning. Det kan vara av Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, kommunens arbetsmarknadsenhet, Komvux och inte minst SFI. För utrikes födda är kunskap om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar är central för att kunna göra bra val.
Egen prioritering att bo på landsbygd
En strukturfråga är platsens betydelse för yrkesvalet. Att bo i en mindre kommun i stället för en större stad kan vara en viktig prioritering för en person att kunna odla eller få bättre miljö.
– Ibland ser vi väldigt endimensionellt på följden av att bo på landsbygden. Personer som bor på mindre orter eller landet är inte exkluderade utan har själva valt att bo där eller stanna kvar. Jobbet är inte allt i livet och löser inte all inkludering.
Bra nätverk gör det lättare att hitta jobb
Olika grupper har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Generella exempel är personer som är födda utomlands eller har någon funktionsvariation. Brist på användbara kontakter och nätverk är en förklaring.
– Det hjälper väldigt mycket att ha bra nätverk för att komma in på arbetsmarknaden. Att ha en arbetsplats i sig skapar nätverk, så har du redan ett jobb och träffar människor utan för den egna kretsen är det lättare att få nya jobb.
Populärvetenskaplig bok:
Plats för vem? Om arbetets inkludering och exkludering, forskare från Malmö universitet medverkar i boken. Redaktörer Elin Ennerberg och Peter Gladoić Håkansson, Malmö universitet. Nordic Academic Press.
Kontakt:
Peter Gladoić Håkansson, peter.hakansson@mau.se
