Längre väg till jobb för flyktingar i Malmö – än i Stockholm och Göteborg

Andelen flyktingar och flyktinganhöriga som arbetar de första åren efter att ha kommit till Sverige är låg, men efter tio år har två av tre flyktingar någon form av kontakt med arbetsmarknaden.

Hur lång tid det tar att få sitt första jobb i Sverige, kan också bero på var du bosätter dig, visar forskning från IFAU.

De flyktingar som bosatt sig i Stockholm-Solnas lokala arbetsmarknadsregion har betydligt oftare en arbetsinkomst jämfört med dem som bosatt sig i Malmö-Lund. Flyktingar i Göteborgsområdet har också en starkare ställning på arbetsmarknaden än i Malmö-Lund.

• I Malmö-Lund har endast var tredje flykting- eller anhöriginvandrare inkomster som återspeglar en *relativt stabil ställning på arbetsmarknaden,
• jämfört med 41 procent i Göteborg
• och 47 procent i Stockholm-Solna.

Med *relativt stabil ställning på arbetsmarknaden menas i den här studien en årsinkomst som motsvarar halva medianinkomsten för sysselsatta 45-åringar, det vill säga 200 000 kr per år (2019).

Få flyktingar i Malmö-Lund arbetar i Danmark

Det är svårt att förklara vad skillnaderna mellan arbetsmarknadsregionerna beror på. Varför är det svårare för flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden i Malmö-Lund än i Stockholm och Göteborg?

Studien pekar på att skillnader i ålder, utbildning och ursprungsland, imellan befolkningsgrupperna, kan förklara en liten del. Men merparten av skillnaderna går inte att förklara alls, menar forskarna.

– Flykting- och anhöriggruppens sammansättning på lokal nivå, de lokala arbetsmarknadsförutsättningarna och demografiska skillnader verkar endast kunna förklara en mindre del av skillnaderna i flyktinggruppens förankring på arbetsmarknaden. Malmö-Lunds sämre utfall beror inte heller på *arbetspendling till Danmark, säger Mattias Engdahl, vid IFAU.

*Få flyktingar i Malmö jobbar i Danmark. Arbetspendling förekommer bland 0,5–1 procent av dem som invandrade mellan 2000 och 2017 och hade arbetsinkomster från Danmark under 2000–2021.

Skillnader mellan grupper

Särskilt svag anknytning till arbetsmarknaden har kvinnor, personer med enbart förgymnasial utbildning samt de som är äldre när de invandrar.

Efter 10 år i Sverige hade kvinnliga flyktingar i Malmö-Lund lägst etableringsgrad, i de tre *arbetsmarknadsregionerna, bara 27 procent hade en årsinkomst på 200 000 kronor. För kvinnor som kom till Sverige i den senaste invandringsvågen har det varit lättare att ta sig in på arbetsmarknaden..

– Etableringen går något snabbare för dm som invandrade under 2010-talet eller senare jämfört med dem som anlände tidigare, vilket är positivt, säger Linus Liljeberg, forskare vid IFAU.

Så gick undersökningen till:

Forskarna har följt flyktingar och anhöriga till flyktingar som kom till Sverige i vuxen ålder, mellan åren 2000–2017, och som bosatte sig i en av Sveriges tre största lokala arbetsmarknadsregioner, Stockholm-Solna, Malmö-Lund och Göteborg. Forskarna följde flyktinggruppen fram till 2019. Data kommer från Statistiska centralbyrån. Arbetsmarknadsregionerna är stora och utgår från pendlingsmönster, exempelvis består Stockholm-Solna av 37 kommuner och Malmö-Lund av 28 kommuner.