Ångest hos barn som skippade aktiviteter under pandemin

Studien om barn och ångestkänslor under pandemin bygger på enkätsvar från 744 barn i Sverige i åldern 6-14 år och deras vårdnadshavare. Enkäten gjordes 2020. För att klassa ångestnivå användes två etablerade frågeformulär.

Betydligt mer ångest hos vissa barn

Svaren visar en betydligt högre ångest hos barn som helt eller delvis avstod från vanliga sociala aktiviteter eller gruppaktiviteter, till följd av pandemin. Det handlar om ungefär hälften av barnen.

I gruppen som avstod från aktiviteter noterades intensiv ångest hos 4,5 procent av barnen, jämfört med 0,5 procent av barnen i gruppen som inte avstod från aktiviteter.

Lägre inkomster också kopplat till ångest

Barnens ångest kunde också kopplas till hushållens inkomstförändringar. Barn i familjer som fick sänkt inkomst i och med pandemin hade mer ångest än andra, visar enkätsvaren.

6,6 procent av barnen i hushåll med sänkta inkomster vittnade om intensiv ångest, jämfört med 1,9 procent av barnen i familjer utan sänkta inkomster.

Barnen var oroliga

Utöver detta uttryckte barnen en rädsla för hur covid-19 kunde drabba dem själva och anhöriga. Sjukdomens allvar, att pandemin kunde dra ut på tiden, och att de inte träffade äldre och sköra släktningar, skapade oro och sorg hos många barn.

– Det här visar att vi behöver ha en barnanpassad information med bilder för de yngre barnen, för att de ska förstå och inte bli rädda i onödan, säger Margaretha Jenholt Nolbris, docent i vårdvetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Låga ångestnivåer internationellt sett

Flera medförfattare till studien är verksamma på lärosäten och hos vårdgivare i Sverige, men det finns också en koppling till Botucatu Medical School i delstaten Sao Paolo, Brasilien.

– De flesta barnen i vårt svenska urval upplevde låga nivåer av ångest, vilket står i kontrast till många andra studier, inte minst i Brasilien. För barnen var det viktigt med den sociala kontakten och att bibehålla fysiska aktiviteter och uteaktiviteter för att bevara deras psykiska hälsa, säger Margaretha Jenholt Nolbris.

– Sverige var ett av få länder i världen där man höll skolor och förskolor öppna under hela tidsperioden som smittan ansågs samhällsfarlig. I stället för totala nedstängningar tillämpades rekommendationer om att hålla avstånd och god handhygien vilket medförde ett relativt öppet samhälle.

Vetenskaplig artikel:

Young children’s voices in an unlocked Sweden during the COVID-19 pandemic (M. Jenholt Nolbris, S. Ragnarsson, M. Berghammer, med flera), Scandinavian Journal of Public Health.

Kontakt:

Margaretha Jenholt Nolbris
margaretha.nolbris@fhs.gu.se