Det varmare klimatet märks tydligt i fjällvärlden. Ett exempel är fjällsjöarna, som blir mer näringsfattiga. Men en del av sjöarnas djur verkar bra på att anpassa sig till olika slags klimat. Det visar bottensediment som har lagrats i sjöarna under nära 6 000 år.
I fjällvärlden finns många unika och känsliga växter och djur, anpassade till att leva i kallt klimat. Men det är just i sådana subarktiska och arktiska områden som temperaturhöjningen går som fortast och ger snabba förändringar av livsmiljön för växter och djur.
I perioder då det är varmare i arktiska zoner börjar det som har varit fruset att tina, vilket gör att växtligheten breder ut sig på mark som tidigare har varit obevuxen. Fjällen blir ”grönare”.
Sjöar blir näringsfattigare
Den näring som växterna tar upp från denna mark hamnar därmed i växtligheten istället för att följa med regn- och smältvatten till sjöar och vattendrag. Följden av detta blir att näringshalten sjunker i sjöar som redan från början är naturligt näringsfattiga.
Näringshalten har minskat betydligt sedan slutet av 1980-talet. Halten av fosfor är idag ungefär hälften så hög, konstaterar SLU-forskaren Jenny Nilsson, som i sitt avhandlingsarbete har undersökt fjällsjöar.
Djuren äter samma saker…
Jenny Nilsson har bland annat studerat dafnier, små kräftdjur som ofta kallas vattenloppor. Hon har också studerat deras främsta byten: Alger som lever nära botten och växtplankton som lever i den fria vattenmassan.
Dafnierna, konstaterar Jenny Nilsson, fortsätter att äta samma föda som förr, trots näringsfattigare sjöar.
– Födoväven, alltså vem som äter vem, ser likadan ut trots minskad tillgång på näring. Födoväven har visat sig reagera mindre än vad jag trodde. Djuren äter fortfarande samma saker.
…men dieten finjusteras beroende på klimat
Faktum är att dafnierna ätit på samma vis genom årtusendena – men med vissa justeringar beroende på hur varmt eller kallt det har varit under olika tidsperioder.
Det har synts i studier av det historiska ”arkiv” som sjöbottnarna utgör, med de sediment som har avlagrats där under 5 800 år med tydliga klimatsvängningar.
Näringsförrådet i sjöarnas bottensediment är mycket stort och under varmare och torrare perioder har dafnierna mest ätit bottenlevande alger, visar Jenny Nilssons forskning. Under kallare och blötare perioder har istället växtplankton från den öppna vattenmassan varit en viktig födokälla.
Avhandling:
Climate-induced food-web and community changes in Swedish subarctic lakes
Kontakt:
Jenny L. Nilsson, institutionen för vatten och miljö, sektionen för geokemi och hydrologi vid Sveriges lantbruksuniversitet
jenny.nilsson@slu.se
Dafnie-bild av Hajime Watanabe, via Wikimedia commons, licens CC BY 2,5.
