Det har länge funnits frågetecken kring vilka organ som är inblandade vid feber. Nu finns svaret. Forskare har identifierat de celler i hjärnans blodkärl som är nödvändiga för att framkalla en feberreaktion.
– Alla har feber någon gång då och då. Genom att förstå mekanismerna bakom feber kan vi också få förståelse för hur nya läkemedel och behandlingar kan fungera, säger forskaren Anders Blomqvist vid Linköpings universitet.
Feber är kroppens svar på infektion eller inflammation och ett sätt att försvara sig mot till exempel virus eller bakterier. Vid infektion eller inflammation i kroppen frigörs molekyler som kallas cytokiner i blodomloppet. De är så pass stora att de inte passerar blod-hjärnbarriären, ett nät av finmaskiga blodkärl som skyddar hjärnan från skadliga ämnen.
Men feber är ju ett symtom som startas av signaler från just hjärnan. Så hur uppfattar hjärnan att det finns en inflammation eller infektion i kroppen?
Mekanismerna avslöjade
Förklaringen finns hos mottagarstrukturer, eller receptorer, på utsidan av blod-hjärnbarriären som uppfattar cytokinerna. Receptorerna vidarebefordrar signalen till celler som sitter på insidan av kärlväggarna i blod-hjärnbarriären – de så kallade endotelcellerna. De börjar producera den hormonliknande molekylen prostaglandin E2 som i sin tur aktiverar receptorer i kroppens termostat, hypotalamus, och feberreaktionen inleds.
Tidigare har man trott att produktionen av prostaglandin i vissa celler i bland annat lever och lungor också varit nödvändiga för att starta en feberreaktion. Men ett forskarteam kan nu konstatera att så inte är fallet.
Långdragen fråga har fått svar
I en studie på möss framgår att endotelcellerna i hjärnan är de enda celler som faktiskt behövs för att framkalla en feberreaktion.
– Våra fynd avgör en fråga som debatterats under flera decennier. Beviset för att det faktiskt endast är endotelcellerna i hjärnan som behövs för att starta en feberreaktion har inte funnits förut. Det är en kunskapslucka som vi nu fyllt, säger Anders Blomqvist.
Studien på möss ledde till svaret
Försöken gjordes på möss där man tagit bort vissa gener som kodar för prostaglandinproduktion i endotelcellerna i hjärnan. Mössen injicerades sedan med ämnen som finns i cellväggen hos vissa bakterier, för att på konstgjord väg orsaka feber. De genmodifierade mössen fick ingen feberreaktion efter injektionen.
Forskarnas drog slutsatsen att endotelcellerna är nödvändiga för att framkalla feber men de visste inte om de är tillräckliga. Därför utfördes ytterligare ett test med en annan genmodifierad musmodell där de enda cellerna som kunde producera prostaglandin E2 var endotelcellerna i hjärnan.
Hos de mössen startade en feberreaktion vilket bekräftade att endotelcellerna i hjärnan faktiskt är tillräckliga.
Vetenskaplig studie:
Kontakt:
Anders Blomqvist, professor emeritus vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet, anders.blomqvist@liu.se
