Björkar slår gärna rot på öppna ytor efter avverkningar eller bränder, men det finns även annat som kan få dem att trivas. En avhandling lyfter nu fram hur mängden björk kan öka i de svenska skogarna.
Tall och gran dominerar i det svenska skogsbruket, men det kan finnas många skäl att satsa på fler trädslag. Det kan till exempel sprida de ökade risker som klimatförändringarna förväntas medföra. Ett annat skäl är hårdare certifieringsregler som kräver en ökad andel lövträd i skogarna.
Forskaren Felicia Lidman har i en avhandling fokuserat på möjligheten att öka mängden björk i den svenska skogen. Hon bidrar med ny kunskap om etablering och skötsel av naturligt föryngrad björk, både i monokulturer och i blandbestånd med gran.
– Björk är det vanligaste lövträd som föryngras spontant i Sverige och de allra flesta andra trädslag drabbas hårt av viltbete. Därför har projektet utgått från att det i huvudsak är björkinblandning och björkdominerade bestånd som tillskapas för att klara certifieringsreglerna – och samtidigt öka riskspridningen, säger Felicia Lidman vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Björken är vanligaste lövträdet
Det vi i vardagligt tal kallar björk är egentligen två olika arter, vårtbjörk och glasbjörk. Dessa arter är Sveriges vanligaste lövträd och står för ungefär tolv procent av den totala virkesvolymen i våra skogar.
Båda arterna är anpassade för att vara konkurrenskraftiga på öppna och ljusa ytor. De kan därför etablera sig snabbt efter kalhuggning, brand eller andra störningar.
Björkar producerar stora mängder pollen och frön som sprids med vinden över landskapet. Om björkfröna gror, eller inte, beror till stor del på markförhållandena.
Markberedning är viktigt
Felicia Lidmans studier visar att även björken gynnas av den markberedning som vanligen görs för att skapa gynnsamma förhållanden för gran- och tallplantor, men att markfuktigheten har stor betydelse.
– På frisk mark är det nödvändigt att markbereda för att få en lyckad naturlig föryngring av björk – annars blir konkurrensen om vatten från annan växtlighet för stor, säger Felicia Lidman och fortsätter:
– På blöt mark etablerar sig björken däremot oftast enkelt utan åtgärder. Det går alltså att styra över föryngringen genom att anpassa markberedningen efter de rådande markförhållandena.
Skogsägare måste göra ett aktivt val
En annan studie handlar om hur röjning påverkar täta naturligt föryngrade skogar med björk och gran. I sådana skogar har skogsägaren många alternativ och kan välja att anpassa skötseln till målsättningen med brukandet. Det kan handla om att skapa en skog som kan ge ekonomisk avkastning inom en kortare eller längre tidsperiod, eller att få högsta möjliga avkastning med en begränsad skogsskötselinsats.
Avhandlingen visar att skogsägare måste göra ett aktivt val om de på längre sikt vill ha kvar björkarna i en blandskog med gran. Om man inte aktivt väljer att spara björkarna och anpassar skötseln till det, tenderar björkandelen att minska. Skälet är att björken blir utkonkurrerad vid så kallad fri utveckling, för att den inte tål lika mycket skugga som granen.
Avhandling:
Natural regeneration and management of birch, Sveriges lantbruksuniversitet.
Kontakt:
Felicia Dahlgren Lidman, institutionen för skogens ekologi och skötsel, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, felicia.lidman@slu.se
