Personer med en demensdiagnos har mindre nytta av hjälpmedel som ska underlätta boende i hemmet. De upplever också oro, otrygghet och ett sämre bemötande av hemtjänstpersonal, enligt en ny studie.
Människor i Sverige lever allt längre och fler drabbas av demens. Många med en demenssjukdom vill bo kvar i sina hem, något som är möjligt tack vare hemtjänst och olika hjälpmedel.
För att underlätta tillvaron för äldre som bor hemma finns till exempel hjälpmedel för minnesstöd, hörapparater, kommunikationstavlor, talboksspelare, spisvakter, toalettförhöjare, rullstolar och rullatorer.
I en ny studie har forskare jämfört val, användning och nyttan av hjälpmedel för äldre – med och utan demens.
– Vi har också undersökt sambanden mellan användning av hjälpmedel bland hemtjänstbrukare och deras upplevelser av hemtjänsten, ensamhet och trygghet, säger forskaren Johan Borg vid Högskolan Dalarna.
Upplever mer otrygghet
Studien visar att hemtjänstbrukare med demens var mindre delaktiga i valet av hjälpmedel och hade mindre nytta av dem. Användare av hjälpmedel oavsett demensdiagnos var mer besvärade av ängslan, oro, ångest och ensamhet.
De kände sig mer otrygga att bo hemma med stöd av hemtjänsten och upplevde i större utsträckning att personalen inte tog hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. De upplevde också att de blev sämre bemötta.
– Det är viktigt att öka äldre personers delaktighet i val av hjälpmedel för att öka nyttan med dem. Det är också viktigt att undersöka hur man kan dämpa deras oro och minska upplevd ensamhet. Hemtjänsten behöver säkerställa att de tar hänsyn till hjälpmedelsanvändares åsikter och önskemål i samma utsträckning som andra hemtjänstbrukares samt bemöter alla på ett likvärdigt sätt, säger Johan Borg.
Risken för olyckor ökar
Resultaten väcker farhågor om att behoven av hjälpmedel bland hemtjänstbrukare med demens inte är tillräckligt tillgodosedda, framför allt vad gäller syn och förflyttning.
– Eftersom demenssjukdom ökar risken för att äldre personer faller och skadar sig i hemmet är det betydelsefullt att de har de hjälpmedel de behöver för att se bra och röra sig säkert, säger Johan Borg.
Resultaten pekar också på att mer hänsyn bör tas till personliga behov när hemtjänst och hjälpmedel utreds, och även vid utförandet av hemtjänst till personer med hjälpmedel.
Så gjordes studien
Forskarna har analyserat data från Socialstyrelsens rikstäckande enkätundersökning av äldre personers uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten från 2017.
Totalt analyserades data från 89 811 personer som är 65 år eller äldre. Patientregistret och läkemedelsregistret använder för att identifiera hemtjänstbrukare med demens.
Bland hemtjänstbrukarna i studien hade 8,9 procent demens och 88,2 procent använde minst ett förskrivet hjälpmedel.
Vetenskaplig studie:
Experiences of Assistive Products and Home Care among Older Clients with and without Dementia in Sweden, International Journal of Environmental Research and Public Health.
Kontakt:
Johan Borg, universitetslektor i medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna,
jog@du.se
