Det sker saker i hjärnan i många år innan man märker symtomen på Alzheimers sjukdom. Och det går att diagnosticera sjukdomen i ett tidigt skede, menar forskare som har studerat särskilda proteiner i hjärnan.
Drygt 100 000 svenskar har diagnosen Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste formen av demens. Sedan tidigare vet man att det finns två protein kopplade till sjukdomen: Beta-amyloid som bildar plack i hjärnan och tau som i ett senare skede samlas inne i hjärncellerna.
De förhöjda proteinerna i kombination med kognitiva symtom har tidigare utgjort grunden vid diagnostisering av Alzheimers sjukdom.
Lång tid till diagnos
Alzheimers sjukdom är svår att diagnosticera i ett tidigt skede.
– Förändringar uppstår i hjärnan mellan tio och tjugo år innan den drabbade upplever några tydliga symtom och det är först när tau börjar sprida sig som nervcellerna dör och personen i fråga får de första kognitiva problemen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Rejält ökad risk
I en internationell studie med 1 300 deltagare har Oskar Hansson och kollegor, med hjälp av PET-kamera, studerat proteinerna tau och amyloid i deltagarnas hjärnor.
De personer som forskarna upptäckte de två proteinerna hos visade sig löpa en cirka 20-40 gånger högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom, jämfört med andra. Det syntes vid en uppföljning några år senare.
– När både beta-amyloid och tau finns i hjärnan kan det egentligen inte längre betraktas som en riskfaktor, utan som en diagnos. En patolog som hade undersökt ett prov från en sådan här hjärna skulle direkt diagnostisera patienten med alzheimer, säger Rik Ossenkoppele, forskare vid Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center.
Forskare finns i två läger
Han säger att det finns två läger som företräder olika forskningsinriktningar. Dels finns de som menar att Alzheimers sjukdom inte kan diagnostiseras förrän kognitiv funktionsnedsättning börjar märkas. Dels finns de, inklusive han själv och hans kollegor, som menar att diagnosen grundar sig på biologi och de fynd man hittar i hjärnan.
– Man kan till exempel jämföra vårt resultat med prostatacancer. Om man gör en biopsi och hittar cancerceller kommer diagnosen att bli cancer även om personen ifråga ännu inte utvecklat symtom, säger Rik Ossenkoppele.
Tidigare i höstas har positiva resultat presenterats efter kliniska prövningar av ett nytt alzheimerläkemedel. Forskarnas förhoppning är att det på sikt blir möjligt att sätta in läkemedel för att bromsa sjukdomen i ett mycket tidigt skede.
Vetenskaplig artikel:
Amyloid and tau PET-positive cognitively unimpaired individuals are at high risk for future cognitive decline (Rik Ossenkoppele, Alexa Pichet Binette, Colin Groot, Ruben Smith, Olof Strandberg, Sebastian Palmqvist, Erik Stomrud, Pontus Tideman, Tomas Ohlsson, Jonas Jögi, Keith Johnson, Reisa Sperling, Vincent Dore, Colin L. Masters, Christopher Rowe, Denise Visser, Bart N. M. van Berckel, Wiesje M. van der Flier, Suzanne Baker, William J. Jagust, Heather J. Wiste, Ronald C. Petersen, Clifford R. Jack Jr och Oskar Hansson), Nature Medicine.
Kontakt:
Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus
oskar.hansson@med.lu.se
