Konstnärlig gestaltning av en stjärna som kommer för nära ett svart hål och trycks ihop. En del material virvlar runt hålet och bildar en skiva. Strålar av materia kan också skjutas ut från det svarta hålets poler. Illustration: ESO/M.Kornmesser
Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Två forskarlag har upptäckt en stråle av ljus genom observationer i teleskop. Ljuskällan kommer från en stjärna som för flera miljarder år fångades av ett massivt svart hål.

För över åtta miljarder år sedan slets en stjärna sönder då den kom för nära ett supermassivt svart hål. Jetstrålar av gas, som riktades mot jorden, gjorde nyligen stjärnans öde synligt för ett teleskop som letar nya ljuskällor på stjärnhimlen. Observationerna har gjorts av två forskarlag.

För att förstå vad de såg fick forskarna börja med uteslutningsmetoden.

– Det såg varken ut som en supernova eller som mer exotiska fenomen som gammablixtar eller kilonovor, så vi landade i slutsatsen att det måste röra sig om ett svart hål som på ett ovanligt sätt slitit isär en stjärna som kommit för nära, säger Jesper Sollerman, professor vid Institutionen för astronomi på Stockholms universitet.

Ljuskällan väckte intresse

Det var den 11 februari 2022 som en ny ljuskälla kallad AT2022cmc hittades i jakthundarna, en stjärnbild på norra stjärnhimlen söder om Karlavagnens dragstång, även kallad Stora björnens svans.

– Det visade sig vara en mycket avlägsen händelse, som dessutom snabbt varierade i ljusstyrka, vilket gjorde att vi var flera forskarlag som riktade alla möjliga slags teleskop mot fenomenet, säger Jesper Sollerman.

Stjärna sögs in i svart hål

Oberoende av varandra landade forskarlagen, där forskare från Stockholms universitet ingår, i samma tolkning av fenomenet. Det rörde sig om en stjärna som slukats av ett svart hål.

– Det är första gången en jetstråle från ett avlägset svart hål hittats på det här sättet, och det ökar möjligheten att finna många fler liknande händelser i framtiden. Det kan vara det enda sättet att studera de många supermassiva svarta hål som annars ligger fördolda i avlägsna galaxer, säger Jesper Sollerman.

Forskning om supernovor, stjärnor och svarta hål

Massiva stjärnor kan sluta sina liv i gigantiska explosioner, så kallade supernovor.

Forskningen om supernovor, stjärnor och svarta hål sker bland annat vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet.

Med hjälp av modeller och observationer studeras struktur, dynamik och grundämnesbildande i supernovor. Studier görs också av supernovors växelverkan med kringliggande gas. Detta ger direkt information om upphovsstjärnans massförlusthistorik strax innan den exploderar. Andra viktiga aspekter är kopplingen till det kompakta objekt, svarta hål eller neutronstjärna, som bildas i centrum och hur mycket stoft som bildas i exploderande stjärnor.

Vetenskapliga studier:

A very luminous jet from the disruption of a star by a massive black hole, Nature.

The birth of a relativistic jet following the disruption of a Star by a cosmological black hole, Nature Astronomy.

Kontakt:

Jesper Sollerman, professor vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet
Kontakt: jesper@astro.su.se

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera