Att ha hästar i lösdrift, istället för i boxar, blir alltmer populärt. Och det finns klara fördelar – till exempel verkar hästar som rör sig fritt halta mindre och få mindre kolik, enligt en doktorsavhandling. Men det gäller att göra saker rätt vid lösdrift.
Idag finns i Europa minst 1 300 så kallade lösdrifter där hästar får möjlighet till rörelse och social interaktion, även kallat aktiv grupphästhållning. Hästarna får regelbunden utfodring under dygnet och vilar i ligghallar.
Hästen vill leva som på stäppen
– Socialt beteende, lång ättid och fri rörlighet är behov som är mycket viktiga för hästen eftersom den är utvecklad för att leva i en flock på stäppen, säger Linda Kjellberg, som har doktorerat i ämnet.
Det finns även andra fördelar med att hålla hästar i grupp, som en underlättad hantering av hästarna, bättre inlärningsförmåga hos unghästar, färre stereotypa beteenden och bättre arbetsmiljö för människor, enligt Linda Kjellberg.
Ändå hålls en stor del av hästarna idag i individuella boxar som begränsar möjligheten till socialt beteende och rörlighet. Många hästägare är oroliga för att hästarna kan skadas i en grupphållning och att hästarna får för litet vila över dygnet.
Hästar haltade mindre
I en av avhandlingens studier jämfördes hästarnas hälsa när de hölls i en aktiv grupphästhållning eller i box på natten och antingen ensamma eller i par i hagar under dagtid. Det mest intressanta resultatet, enligt Linda Kjellberg, var att hältan verkade vara lägre bland hästar som hölls i den aktiva grupphästhållningen, 18 procent, än bland hästarna som hölls i boxar, 26 procent.
Studierna visade även att enbart hästar som hölls i box som drabbades av kolik.
Hästarna i den aktiva grupphästhållningen fick förvisso fler skador jämfört med hästarna i box. Men nästan hälften av skadorna i den aktiva grupphästhållningen resulterade inte i någon sjukfrånvaro. I den aktiva grupphästhållningen ökade skadorna återigen efter en omgruppering efter att ha minskat när gruppen stabiliserades efter några månader.
Viktigt med maten
Mycket viktigt i sammanhanget är att se till att hästarna får mat på rätt sätt, enligt avhandlingen. Maten ges via automatiska utfodringsstationer och varje häst får sin individuella mängd grovfoder utifrån sin storlek och arbetsfrekvens. Ett chip eller halsband på hästen ger individuell utdelning av grovfoder eller kraftfoder. För att vänja hästarna att gå in i utfordringsstationerna krävdes i snitt ungefär en veckas inlärning, enligt studierna.
– Det är också viktigt att ta reda på hur snabbt varje häst äter, eftersom givans storlek bestäms av hur många minuter hästen får äta, säger Linda Kjellberg.
Behöver större sovplats än lagen säger
Eftersom sömn är viktigt för att hästarna ska må bra och orka prestera filmades deras beteende i ligghallar med olika storlekar. Studierna fokuserade på hur ofta hästarna besökte ligghallarna med halm som underlag och även hur länge de vilade där.
I djurskyddslagen står att varje stor häst ska ha minst åtta kvadratmeter yta i en ligghall, men Linda Kjellbergs studier visar att det utrymmet är för snålt tilltaget om alla hästar i gruppen ska få tillräcklig vila.
När hästarna i studien fick upp mot 18 kvadratmeters yta per individ i hallarna ökade den totala liggtiden från 69 till 130 minuter. En ökning till 28 kvadratmeter tycktes inte öka liggtiden.
– Rekommendationen till hästägare som vill hålla sina hästar i en aktiv grupphästhållning är att hålla gruppen så stabil som möjligt, mäta varje hästs ättid flera gånger för att anpassa utfodringen och ge hästarna utrymme i ligghallen som är betydligt större än i en enda box, säger Linda Kjellberg.
Avhandling:
Horse stables in the 21st century: aspects of management, behaviour and health, Linda Kjellberg.
En längre populärt skriven sammanfattning på svenska finns på sidorna 87–88 i avhandlingen.
Kontakt:
Linda Kjellberg, agronom vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU
linda.kjellberg@rsflyinge.se
