Kalhyggen blir kolsänkor redan inom tio år
SkogenHållbar utvecklingKlimatetSkogsbrukTrädEtt kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter en avverkning, enligt en studie från SLU.
– Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning, säger forskaren Matthias Peichl.
Skogarna i det norra barrskogsbältet är viktiga kolsänkor och därför viktiga också vad gäller politiken för att bromsa klimatförändringar. Hur mycket koldioxid dessa områden kan binda in från atmosfären är dock oklart och debatteras mycket.
Kolsänka, kolkälla, kolbalans
- En kolsänka är något som tar upp koldioxid från atmosfären och binder den, som skog.
- En kolkälla är något som avger koldioxid till atmosfären genom nedbrytning eller förbränning.
- Kolbalans är summan av olika processer som tar upp och avger koldioxid.
Källa: SLU
Dagens kunskap bygger till stor del på studier i Kanada och Ryssland, medan kunskapen om det nordiska brukade skogslandskapet har byggt på få studier, på enstaka platser.
Forskare från SLU har nu gjort en stor fältbaserad forskningsstudie av kolbalansen i nordlig skog i Sverige. Forskarna har mätt markens avgivning och vegetationens upptag av koldioxid i 50 olika skogsbestånd vid ett stort antal tillfällen under tre år.
De undersökta platserna består av skogar i olika åldrar, från hyggen till äldre skogar, i Svartbergets försökspark i Vindeln.
Kolkälla till kolsänka på 10 år
Resultaten ger ökad kunskap om frågor som är heta idag, enligt forskarna. Bland annat visar den nya studien att ett kalhygge övergår från att vara kolkälla till att vara kolsänka redan inom ett decennium.
Studien pekar också på att markens avgivning av koldioxid genom nedbrytning verkar vara mer eller mindre konstant oavsett skogens ålder.
Ingen ”bomb” efter avverkning
– Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning. Det här resultatet gäller nordliga, brukade, skogar. Det är möjligt att mer näringsrika skogar i varmare klimat reagerar på ett annat sätt, säger Matthias Peichl, professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU.
Studien pekar på att de koldioxidutsläpp som sker från ett hygge efter en avverkning inte beror på att markens koldioxidavgivning ökar, utan på att trädens kolinbindning uteblir.
– Vi drar slutsatsen att trädens tillväxt – inte markens koldioxidavgivning – är det som avgör skogens kolupptag i de här skogslandskapen. Ju mer skogen växer, desto mer koldioxid lagras in. Det är hur vi sköter den växande skogen som påverkar kolbalansen, säger Matthias Peichl.
Ogräs tar upp koldioxid
Studien visar också att markvegetationen har stor betydelse för kolbalansen på ett hygge under de första tio åren. De örter och gräs som snabbt etablerar sig står inledningsvis för ett större koldioxidupptag än träden.
Forskarna hoppas att studien ska kunna användas som en robust referensnivå som gör det möjligt att jämföra kolbalansen för dagens skogsbruk med andra skötselalternativ, till exempel hyggesfritt skogsbruk eller att lämna skogar för fri utveckling.
Stor variation
Studien har också omfattat några områden med gammal, brukad skog. De äldsta skogarna fortsätter att ta upp kol motsvarande ungefär hälften av en medelålders skogs upptag.
Det finns dock även en stor variation mellan skogar av samma ålder.
– Det är med andra ord vanskligt att skala upp lokala resultat till landskapsnivå. Det kan leda till skeva slutsatser, säger Matthias Peichl.
Vetenskaplig artikel:
Landscape-variability of the carbon balance across managed boreal forests (Peichl, M., E. Martínez-García, J. E.S. Fransson, J. Wallerman, H. Laudon, T. Lundmark and M. B. Nilsson), Global Change Biology.
Kontakt:
Matthias Peichl, professor i skogslandskapets biogeokemi, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU
Matthias.peichl@slu.se
