Har man skral lön men många kontakter med högutbildade kollegor på jobbet – ja, då ökar chansen att man själv ska gå vidare till ett jobb med högre lön. På det sättet är det bra med arbetsplatser där man lätt kan knyta kontakt med alla, menar forskare.
När är låglönejobb en språngbräda mot en framgångsrik karriär och när är de en återvändsgränd och fattigdomsfälla? En ny studie från Umeå universitet har undersökt när övergångar mellan ett lågt avlönat och ett högre avlönat arbete är mest sannolika – och vilken roll högutbildade kollegor kan spela.
Som utgångspunkt använde forskarna bland annat data från svenska register som kopplar ihop arbetsgivare och anställda.
– Vår analys visar att sannolikheten att få ett bättre betalt jobb inom ett år är högre hos de medarbetare som har fler sociala kontakter till välutbildade kollegor, säger Zoltán Elekes, forskare vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet.
Fler kontakter kan alltså underlätta karriärutvecklingen.
Exempel: Ett callcenter
– Vi skulle kunna tänka oss en person som arbetar med att göra intervjuer på ett marknadsundersökningsföretag – ett typiskt låglöneyrke, säger Zoltán Elekes.
– Även om arbetsuppgifterna är förhållandevis enkla kan han eller hon ofta interagera med mer seniora kollegor, till exempel de som designar marknadsundersökningarna. Dessa kontakter kan potentiellt skapa en kunskapsöverföring som bäddar för ett avancemang i karriären.
En arbetsplats som ger möjlighet för människor att skapa sociala kontakter bäddar för en god löneutveckling för medarbetarna, menar forskarna.
– Denna effekt försvinner inte även efter att vi har kontrollerat för observerbara och icke-observerbara skillnader mellan individer. Därför går det att säga att huruvida ett lågavlönat jobb blir en språngbräda eller en återvändsgränd beror på sammansättningen av kompetenser på arbetsplatsen, och vilka möjligheter man har att etablera kontakter med mer högutbildade kollegor, säger Zoltán Elekes.
Viktigt när praktikanter skickas ut
Studien visar också att högre utbildning inte enbart ska ses som en investering som gynnar enskilda. Rikard Eriksson, professor vid Umeå Universitet, säger att eftersom kunskapsöverföring på arbetsplatserna verkar gynna många grupper av medarbetare ska en ökad utbildningsnivå ses som en kollektiv resurs. Och det har relevans för arbetsmarknadspolitiken, menar han.
– Vi argumenterar för att när regeringar planerar för en aktiv arbetsmarknadspolitik, till exempel i form av praktikplatser hos företag, så bör de vara uppmärksamma på vilken typ av företag som får medel för att tillhandahålla dessa platser. Ger företagen praktikanterna möjligheter till att skapa kontakter med andra medarbetare som kan lära dem nya saker?
Vetenskaplig artikel:
Escaping from low-wage employment: The role of co-worker networks (Anna Baranowska-Rataj, Zoltán Elekes och Rikard Eriksson), Research in Social Stratification and Mobility.
Kontakt:
Anna Baranowska-Rataj, lektor vid Sociologiska institutionen och Enheten för demografi och åldrandeforskning, CEDAR, Umeå universitet
anna.baranowska-rataj@umu.se
