ASMR – sinnliga ljud som får hjärnan att jubla

För vissa är ASMR-klippen på Youtube bara ljud – och kanske mer eller mindre obegripliga ljud. En röst som viskar i en stereomikrofon, något som prasslar, fingertoppar som pickar på olika ytor… Vad är grejen, liksom?

För andra är klippen en källa till det som ibland kallas ”hjärnorgasm”. För dem kan en ASMR-video leda till ”tingles”, det vill säga intensivt behagliga kittlingar eller rysningar, vara lugnande och göra det lättare att somna. Hur kan det komma sig? Vad vet vi om vad som händer i hjärnan när en ASMR-upplevelse triggas och vilka signaler som då skickas till kroppen?

Egentligen ingenting, säger India Morrison, biträdande professor vid Linköpings universitet. Hon forskar om känslomässiga och sociala aspekter av beröring och smärta.

– Det finns några få studier om ASMR, men problemet är just att de är så få, att de visar olika saker och att man har använt olika metoder. Det är inte möjligt att dra någon slutsats, säger hon.

Användarna var ASMR-forskningens pionjärer

För drygt tio år sedan visste förmodligen få av dem som upplevde ASMR att andra kunde uppleva samma sak.

– Men omkring år 2010 hittade de varandra på internet, de började göra videoklipp på Youtube och utforska vad de hade för olika typer av triggers. Jag betraktar dem som de första ASMR-forskarna, säger India Morrison.

Nu är hon och hennes medarbetare några av dem som har tagit över stafettpinnen, på en mer vetenskaplig grund.

Kittlingarna i kroppen kartläggs

India Morrison vill kartlägga de kroppsliga upplevelserna av ASMR. Hittills har några hundra personer deltagit i hennes projekt och markerat på kroppskartor var de upplever sina tingles.

– Utifrån de preliminära resultaten börjar tingle-känslan ofta på hjässan och sprider sig sedan ner mot nacken, ryggen och axlarna.

Forskningen ser hon som ett första steg mot för att förstå mer om ASMR.

– Om vi hittar samband mellan hur olika personer upplever ASMR kan det vara en ledtråd till den lite större frågan om hur ASMR fungerar i hjärnan och hur det påverkar kroppen – och kanske kan vi lära oss något som inte bara handlar om fenomenet ASMR utan också om hur hjärnan fungerar hos oss alla, säger hon.

Intimitet får sinnena att reagera

India Morrison tror att det finns en social essens i ASMR.

– Min utgångspunkt är att ASMR har med sociala känslor och social interaktion att göra. För hur känns det till exempel när någon som man är kär i viskar i ens öra? Kan man inte uppleva kroppsliga sensationer då?

De ljud som kan trigga ASMR har ofta en sak gemensamt, konstaterar hon: De bärs inte över stora avstånd.

– Tvärtom är ju viskningar, prassel och konsonantljud väldigt nära ljud, man måste vara nära för att höra dem.

Visuella intryck kan också trigga

Och när vi hör dem, kanske i intima interaktioner med en kärlekspartner, en vän eller i en förälder-barnrelation, kan våra sinnen reagera, menar hon.

– Jag tror att vi alla kan få olika sinnesupplevelser i sådana situationer, och kanske de som får liknande sinnesupplevelser av att enbart lyssna på viskningar och prassel från en Youtube-video helt enkelt har en lite lägre tröskel för sådana upplevelser. Kanske ASMR är som ett spektrum, där vi alla befinner oss någonstans.

ASMR kan också triggas av visuella upplevelser. Det verkar som om det ofta sker när man betraktar någon som ömt och långsamt gör något med händerna, med små, försiktiga rörelser.

– Jag vet till exempel en person som fick en ASMR-reaktion av att betrakta en florist som omsorgsfullt arrangerade blommor – men vi har inte så mycket data på det här, säger India Morrison.

Våra associationer påverkar hjärnan

En annan förklaring till det välbehag som vissa ljud skapar hos en del av oss kan vara att våra stressnivåer sänks – och att det i praktiken är vi själva som gör jobbet.

– Vi människor kan fantisera oss fram till såväl väldigt stressande som väldigt lugnande känslolägen. I vår forskning har vi sett att det är så hjärnan fungerar – och i och med att vi har en så stor påverkan på vårt eget stressystem är ASMR, från vårt perspektiv, inte förvånande, säger Henrik Jörntell, professor och hjärnforskare vid Lunds universitet.

Han beskriver ibland hjärnan som en “föreställningsmaskin”. Med det menar han att allt vi upplever – från ljud- och synintryck till känslor och händelser – blir till föreställningar i våra hjärnor.

Föreställningarna bildar en slags omedveten och föränderlig karta som styr hur vi tolkar och förstår det vi är med om. På så vis kan till exempel en viskande röst associeras med lugn och tröst, kanske från en trygg förälder, eller förtrolighet och kärlek.

Sinnlig respons i fokus

Språkvetaren Zofia Malisz forskar om ASMR på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Hon ser ljudfenomenet, med sin kombination av underhållning, meditation och sinnlighet, som en näst intill unik företeelse.

– Det enda jag kan komma på som ligger nära den kombinationen är pop- och dansmusik. Men i ASMR är ett tydligt mål att framkalla en fysisk, sinnlig respons, snarare än den mer intellektuella respons som det oftare handlar om i musik.

ASMR-artisters viskande på Youtube är ofta meningslöst eller ohörbart, menar Zofia Malisz.

– ASMR handlar alltså inte alls om budskapet utan om känslan.

Tillsammans med en kollega undersöker hon nu vad det är som gör vissa Youtube-röster så framgångsrika.

– Vi vill ta reda på varför en del ASMR-artister får fler likes och prenumeranter på Youtube än andra, vad det är i deras viskande som funkar. Vi är också intresserade av om alla miljontals timmar med data om ASMR-viskning som finns på nätet kan vara användbara för att studera hur vi viskar till vardags, och om ASMR kan hjälpa till att skapa röster till talrobotar som accepteras bättre av användare.

Förväntan frigör dopamin – vi får en kick

Håkan Fischer, professor i humanbiologisk psykologi vid Stockholms universitet, forskar om känslor. Han poängterar att han inte har någon specifik kunskap om ASMR, men han har tankar om vad fenomenet kan bero på – och här har två psykologiska processer huvudrollerna: förväntan och osäkerhet.

Forskning har visat att när vi triggas av något är det inte själva belöningen som triggar oss mest, utan vår förväntan på belöning.

– Alltså mer dagen före julafton än själva julafton, säger Håkan Fischer.

Denna förväntanseffekt är stark i allt från förväntningar på en effekt av droger till förväntningar på en kärlekshandling, som en kyss. Och när vi känner sådan förväntan aktiveras centrala delar av hjärnan.

– Det gör att signalsubstansen dopamin frigörs, och det kan ge oss en kick.
Dopamin aktiverar också, tillsammans med andra signalsubstanser och hormoner, vårt autonoma nervsystem som inte kan styras med viljan.

– Jag tror att det är det här som ger upplevelsen av rysningar i kroppen, säger Håkan Fischer.

Larmsystem aktiveras av osäkerhet

Osäkerheten, den andra psykologiska processen, startar i två delar av vår hjärna: hippocampus och amygdala, som ibland beskrivs som hjärnans larmcentral.

– Hjärnans larmsystem drivs av känslor. Men när det larmar behöver det inte innebära att något negativt väntar, bara att något är oklart, att vi måste vara beredda på att något kan hända.

De viskningar och annan stimuli som man exponeras för vid ASMR kan upplevas som ganska tvetydiga, konstaterar Håkan Fischer.

– Och tvetydighet skapar osäkerhet. Det i sin tur aktiverar hjärnans larmsystem som förbereder hjärnan på att något viktigt kan komma att hända.

Text: Maria Zamore på uppdrag av forskning.se