För äldre personer utan inkomster är relationer ofta avgörande för trygghet och välbefinnande. Men ofta blir de försummade och lever isolerade från samhället, visar en avhandling som studerat äldres livsvillkor i Bangladesh.
Det är inte bristen på inkomst och tillgångar som extremt fattiga äldre i Bangladesh lyfter när de pratar om sin situation. I stället är relationer avgörande för deras välbefinnande. Det visar en ny avhandling om äldre från Örebro universitet.
– Strävan efter ett värdigt liv var central. För de äldre handlar det i första hand om deras relationer till familjemedlemmar, olika institutioner, samhället och staten, säger Owasim Akram som är forskare vid Örebro universitet.
Mindre än 19 kronor om dagen
Hans avhandling bygger på livsberättelser från 72 hushåll som lever i extrem fattigdom i Bangladesh. Han har också intervjuat 37 personer över 60 år för att studera orsakerna till att äldre hamnar i en situation där de måste överleva på en bråkdel av 19 kronor per dag. De lever därmed under Världsbankens gräns för extrem fattigdom.
– De här människorna försummas av familjer och samhället i stort och framställs som något främmande. Man talar om dem som ”de andra”. Deras möjlighet till självbestämmande påverkas negativt och de tvingas avskärma sig från samhället och upplever så kallad social död, säger Owasim Akram.
Förståelse viktig för bättre stöd
Resultaten av hans studier visar vikten av att förstå människor och deras behov för att i framtiden kunna utforma bättre och mer effektiva riktlinjer samt stöd för äldre som lever i extrem fattigdom.
– Fattigdomsbekämpning behöver omfatta fler dimensioner än enbart den ekonomiska. En del är just att återupprätta människors egenmakt och självbestämmande. För äldre personer är det starkt kopplat till att minska den relationella sårbarheten. Jag hoppas att min forskning ska bidra till att vi riktar vår uppmärksamhet till just det.
Owasim Akram har studerat fattigdom bland äldre ur ett helhetsperspektiv – från födsel till nutid. Han konstaterar att extrem fattigdom överförs mellan generationer.
– Det är också något vi behöver vara medvetna om vid olika insatser. Att åldras i extrem fattigdom är ett resultat av en livstid med samlade omständigheter och erfarenheter.
Äldre får stå tillbaka
Oftast blir också de äldre mest utsatta i extremt fattiga familjer. Flera generationer förutsätts bo tillsammans, men det innebär inte nödvändigtvis att de äldre får det stöd och den omsorg de behöver. I länder som Bangladesh är familjen fortfarande avgörande för äldres sociala trygghet och välbefinnande.
– När resurserna är begränsade behöver de olika familjemedlemmarna göra ett val. Har man till exempel endast en måltid för dagen är det mest troligt att de äldre får stå tillbaka, säger Owasim Akram.
Avhandling:
Living Longer, Living Harder: Ageing in Extreme Poverty in Bangladesh, Örebro universitet.
