Lövsångare har medfödd koll på sin vinterdestination, men vad får dem att välja mellan västra, östra eller södra Afrika? En studie visar att kompassen styrs av två platser i arvsmassan.
Forskare har länge vetat att ett medfött beteende ligger bakom att sångfåglar flyttar i en viss riktning för att övervintra. I en ny studie har forskare velat förstå genetiken bakom detta beteende.
Med modern teknik och 20 års forskning om lövsångarens genetik och flyttningsmönster har forskarna kunnat slå fast vilka områden i arvsmassan som styr lövsångarnas rutter.
Det visar sig att flyttriktningen styrs av två platser i arvsmassan.
– Gener som tillhör den sydliga underarten leder fågeln mot sydväst, över den Iberiska halvön till övervintringsplatser i västra Afrika. Gener som tillhör den nordliga underarten leder i stället lövsångarna mot sydost, över Balkan, till platser i östra och södra Afrika, säger forskaren Staffan Bensch vid Lunds universitet.
Korsningar tar inte en mellanväg
Forskare har tidigare antagit att korsningar mellan underarter som flyttar åt olika håll ger en avkomma som flyttar i en riktning mitt emellan dessa. För lövsångaren skulle det bli en kurs tvärs över Medelhavet och Sahara, med förmodad högre dödlighet än om de skulle flyga väster eller öster om denna rutt.
Forskarna fann istället att korsningar mellan sydliga och nordliga lövsångare oftast flyttar likt någon av underarterna. Priset för att blanda sig med varandra är alltså lägre än vad forskarna tidigare trott.
– Många av oss har svårt att hitta tillbaka till bilen efter en kort svampplockningstur i skogen. Det gör det närmast omöjligt att förstå hur en småfågel som väger mindre än tio gram kan flytta från Sverige till en specifik plats i Afrika utan tidigare erfarenhet, säger Staffan Bensch.
Resultat förvånar forskarna
Forskarna är förvånade över att ett så pass komplext beteende som variation i flyttningsmönster till så stor del kan förklaras av endast två genetiska regioner.
– Kunskap om lövsångarnas beteende hjälper oss förstå hur olika arters spektakulära flyttningsmönster har utvecklats under evolutionen.
Klimatförändringar gör att många arter tvingas ändra sina rutter när miljöerna de är anpassade till förändras.
– Ju mer vi vet om flyttningens genetik, desto bättre kan vi förstå fåglarnas möjligheter att anpassa sina flyttningsmönster till klimatförändringarna, säger Staffan Bensch.
Vetenskaplig studie:
Migration direction in a songbird explained by two loci, Nature Communications.
Kontakt:
Staffan Bensch, Biologiska institutionen, Lunds universitet, staffan.bensch@biol.lu.se
