Forskare har tagit fram ett DNA-pass för att kunna individanpassa läkemedelsdoser. Om en genetisk analys görs före behandling kan biverkningarna minska med 30 procent, visar en studie.
Problemet med läkemedelsbiverkningar i världen är stora. I EU orsakar biverkningarna uppemot 128 000 dödsfall per år. De ligger också bakom cirka nio procent av inläggningarna på sjukhus. För personer över 70 år är siffran 20 procent.
Eftersom vi bär på olika genetiska uppsättningar reagerar vi olika på samma läkemedel. Till exempel bryter vissa personer ned medicinen snabbare, vilket gör att de behöver en högre dos för att få önskvärd effekt.
DNA-pass ryms i plånboken
För att få bukt med problemet har forskare utvecklat ett så kallat DNA-pass som utvärderats i en studie.
Passet består av ett kort i kreditkortstorlek med ett magnetband som innehåller alla viktiga genetiska uppgifter om patienten.
– När det skannas kan läkare och apotekare se vad den optimala doseringen av ett läkemedel är för just den individen, säger professor Magnus Ingelman-Sundberg vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien.
7000 patienter fick testa passet
Nästan 7000 patienter från sju europeiska länder ingick i studien. Alla deltagare genotypades, det vill säga forskarna analyserade utseende och variation i tolv specifika gener som har betydelse för läkemedelsomsättning, läkemedelstransport och biverkningar. Därefter fick patienterna sina läkemedel på vanligt sätt eller modifierat baserat på deras genotyper.
Tolv veckor efter att läkemedelsbehandlingen påbörjades kontaktades patienterna av en specialistsjuksköterska som frågade om eventuella biverkningar, till exempel diarré, smärta eller smakbortfall.
30 procent färre biverkningar
Slutsatsen från studien är att det går att kraftigt minska läkemedelsbiverkningar med hjälp av analys av de gener som kodar för enzymer som omsätter läkemedel i kroppen.
– De patienter som fått genotypstyrd behandling hade i genomsnitt 30 procent färre biverkningar än kontrollgruppen, säger Magnus Ingelman-Sundberg.
Magnus Ingelman-Sundberg har jobbat länge som expert vid Europeiska läkemedelsverket EMA med utvecklingen av metoden. Han tycker att det nu finns tillräckligt övertygande data för att börja använda DNA-pass brett.
– Jag tycker nu att det nått en nivå när sådant genetiskt pass är användbart.
Enorma kostnader kan minska
Kostnaderna för biverkningar är mycket stora. Bara i Sverige beräknas de kosta 12-15 miljarder kronor per år.
– Våra resultat tyder starkt på att om man först genomför genotypning av patienterna leder det till en avsevärd besparing för samhället. Genotypningen i sig själv behöver bara göras en gång i livet per patient och kostar max 6000 kronor. Generellt införande av detta prediktiva system skulle således vara av väldigt stor vikt för att minska samhällets sjukvårdskostnader, säger Magnus Ingelman-Sundberg.
Studien leddes av forskare vid Leiden University Medical Center i samarbete med forskare från bland annat Karolinska institutet.
Vetenskaplig studie:
Kontakt:
Magnus Ingelman-Sundberg, preofessor i professor i molekylär toxikologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska institutet, magnus.ingelman-sundberg@ki.se
