Nyfikenhet och skepsis får svenskar att följa ryska medier

Forskare har i en intervjustudie undersökt varför medborgare i demokratiska länder konsumerar media som finansieras av auktoritära stater, till exempel ryska RT och Sputnik. De har även tittat på hur tittarna och läsarna ställer sig till budskapen i dessa kanaler.

– Det här är ett område där det saknas djupare kunskap och vi ville därför titta närmare på varför människor tar del av innehållet dessa kanaler, samt i vilken utsträckning mediebudskapen ligger i linje med deras politiska åsikter, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Läs mer: Yngre män delar mer från ryskstödda nyhetskanaler

Rysk påverkan kan ha effekter

Studien nyanserar synen på RT/Sputnik-konsumenter, som i internationell forskning ibland ”dragits över en kam” genom ett fokus på överrepresentationen av män och konservativa personer.

– Vår studie pekar på att långt ifrån alla svenska RT/Sputnik-konsumenter håller med om innehållet i de ryska narrativen, och att deras drivkrafter varierar stort. Alla konsumenter, oavsett drivkraft, riskerar dock att bli påverkade, särskilt om man återkommande konsumerar dessa kanaler, säger Charlotte Wagnsson och fortsätter:

– Forskning har visat att rysk informationspåverkan kan ha effekter, både vad gäller känslor och politiska åsikter, säger Charlotte Wagnsson.

Läs mer: Rysslands kommunikation är absurd – men kan ändå få fäste

Resultaten från Försvarshögskolans studie visar att svenska RT/Sputnik-konsumenter kan delas in i fyra huvudgrupper:

Etablissemangskritikerna: De tycker att RT/Sputnik och andra alternativa medier är bättre än etablerade medier, så kallade mainstream-medier.

De motvilliga: De är skeptiska till RT/Sputnik och andra alternativa medier, men kan inte låta bli att läsa eftersom de ändå ger något. Det kan till exempel vara att de täcker ämnen som andra medier inte rapporterar om, eller för att de är snabba med att rapportera om brott.

Medianihilisterna: Dessa konsumenter vänder sig till RT/Sputnik och andra alternativa medier eftersom de tycker att alla medier är lika dåliga. När inga medier går att lita på är det bäst att konsumera det mesta, lyder resonemanget.

Observatörerna: Här tycks det handla om en vilja ”hålla ett öga på andra sidan”. De konsumerar RT/Sputnik och andra alternativa medier trots att de är kritiska till innehållet och anser att så kallad mainstream-media håller högre kvalitet. De drivs av en vilja att hålla koll på vad meningsmotståndare tycker, till exempel för att bättre förstå dem eller för att få överblick av samhällsdebatten.

Motiveras av olika drivkrafter

– Det här stämmer överens med tidigare forskning som visar att tyska RT/Sputnik-konsumenter också motiveras av en rad olika drivkrafter, till exempel av en vilja att hålla koll på andra sidan för att bli duktigare på att argumentera mot meningsmotståndare, säger Charlotte Wagnsson.

Studien genomfördes under perioden mars-april 2022 med 43 svenska RT/Sputnikkonsumenter. Förutom intervjufrågorna fick deltagarna även ta ställning till en stor mängd uttalanden hämtade direkt från RT/Sputnik-rapportering och från den bredare allmänna svenska mediedebatten.

Inställningen hos tre huvudgrupper

Analysen av materialet visar tre olika huvudgrupper av mediekonsumenter.

– Den första gruppen ligger nära de ståndpunkter som försvaras i de ryska medierna, till exempel när det gäller negativ syn på politisk korrekthet, genusfrågor och invandring, förklarar Charlotte Wagnsson.

Den andra gruppen är mer positiv till invandring, jämställdhet och annat som RT/Sputnik kritiserar, medan den tredje gruppen ligger mitt emellan.

– Den tredje gruppen står också ut genom en hoppfull framtidssyn och tillit till myndigheter. Vissa ståndpunkter förenar samtliga grupperna, de tycks exempelvis relativt ointresserade av klimatfrågan, säger Charlotte Wagnsson.

Vetenskaplig studie:

Keeping an eye on the other side‘ RT, Sputnik, and their peculiar appeal in democratic societies, International Journal of Press/Politics.