Fysisk fostran, hälsosamma fjällresor eller ett sätt att spara pengar i skolorna. Syftet med sportlovet har skiftat genom åren, och numera varvar vårtrötta elever vinteraktiviteter med resor till solen.
Redan på 1920-talet tyckte man att det var hälsosamt och stärkande för barn att besöka fjällen. Och under 40-talets ransoneringstider fanns ytterligare en anledning att ge barnen ledigt, nämligen att spara pengar. Utbildningshistoriker Daniel Lövheim har koll på sportlovets historia.
– 1925 inleddes ett samarbete mellan Skidfrämjandet, SJ, Turistföreningen och Skolöverstyrelsen för att ge möjlighet åt skolungdomar i storstäderna, främst i Stockholm, att vistas i fjällen, säger Daniel Lövheim vid Stockholms universitet.
Hur startade idén om sportlov i Sverige?
– Det börjar med den ökade betydelsen av nya idéer om skolungdomars fysiska fostran som rådde under 1900-talets första decennier. Exempelvis hade ”friare kroppsövningar” inom skolidrotten fått större utrymme i folkskolan från 1919 och läroverken i samband med 1927 års skolreform. Från 1920-talet inföll sportlovet i samband med påsken. Antalet elever som kunde ges möjlighet till dessa resor under påsken var från början litet men steg till 5000 om året i början av 1930-talet.
När började det kallas för sportlov?
– Första gången ordet ”sportlov” nämns mer utförligt är under den senare delen av 1930-talet. Då hade idén provats att ge enskilda skolor rätt att förlägga ledigheten tidigare under vinterhalvåret, genom att omfördela lovdagar från påsk- och pingstledigheter. Motivet var bland annat att motverka ”vårtrötthet” och pigga upp eleverna inför återstoden av terminen. En ledig vecka i februari-mars ansågs skapa möjligheter till detta.
Men var kommer kokslovet ifrån?
– Den termen började användas under andra världskrigets första år. Då tillkom en anledning att ge barnen ledigt från skolan, nämligen behovet av att ransonera bränsle för uppvärmning. För att spara in pengar stängdes skolorna i fler städer och kommuner därför under en vecka. Men precis som idag var det dock långt ifrån alla som hade möjlighet att åka till fjällen. Därför ansågs det viktigt att kommunerna och friluftsfrämjandet anordnade aktiviteter i närområdet.
Och när blev sportlovet det vinterlov som vi rent allmänt förknippar med fjällresor?
– Den gamla termen ”sportlov” togs efterhand tillbaka och i slutet av 1950-talet blev ledigheten ett allomfattande fenomen där även stora delar av landsbygden inkluderades. Ytterligare ett motiv som nu började anföras var strävan efter att motverka infektioner och smittspridning under denna tid på året. Med införandet av fler semesterveckor under 1960- och 1970-talet och en alltmer utbyggd fjällturism antog sportlovet successivt formen av en familjeangelägenhet.
Hur har utvecklingen sett ut sedan dess?
– Ju närmare vår egen samtid vi kommer, desto vanligare har det blivit att åka till varmare länder. Men att resa bort har inte varit alla förunnat. För de hem som haft en svagare ekonomi, inte minst ensamstående föräldrar, har det varit en omöjlighet att ta med familjen på en vecka i fjällen eller till Kanarieöarna. Den situation kvarstår ju än idag, därför fortsätter kommuner och föreningar att anordna aktiviteter för barn som inte kan resa iväg och där föräldrarna är tvungna att arbeta.
Sportlov i andra länder:
- Finland har skidlov eller vinterlov, medan Norge och Danmark genomför vinterferie ungefär vid samma period. De går alla tillbaka till tidpunkten strax före eller efter andra världskriget.
- Flera europeiska länder har också lov för motsvarande perioder, däribland Nederländerna, Belgien, Schweiz och Tyskland.
- En del delstater i USA har också något som kallas Midwinter break vid samma tidpunkt som Sverige. Det ska inte förväxlas med det mer omskrivna så kallade Spring break som framför allt förknippas med resor till varmare platser och ett mer utpräglat uteliv. Källa: Daniel Lövheim
Artikeln är ursprungligen publicerad på Stockholms universitets webbplats.
