Fyra procent av Sveriges barn bor i hushåll med mycket dålig ekonomi. Vad betyder det för möjligheten till meningsfull aktivitet under sportlovet? Forskare vid Stockholms universitet reder ut hur knappa resurser påverkar barns aktiviteter och relationer till klasskompisar.
– De elever som ofta missar aktiviteter för att de inte har råd att delta löper en högre risk för att inte ha någon vän i klassen och att vara utsatt för mobbing, säger Simon Hjalmarsson, doktor i sociologi som forskar om barns ekonomi.
Vad innebär det att vara ett fattigt hushåll?
– Till fattiga hushåll räknas familjer som inte har råd med fem eller fler av tretton uppräknade nödvändigheter, som att ha det tillräckligt varmt hemma, att kunna betala oförutsedda utgifter och delta i sociala aktiviteter, säger Carina Mood, professor i sociologi och som forskar om fattigdom och ungas välfärd.
– Med de höga elräkningarna i vinter är det sannolikt fler som inte har kontantmarginal. Den materiella nöden ökar när kostnaderna ökar, fortsätter hon.
Så hur många har råd att resa bort på lovet?
– Alla åker inte bort på sportlovet. Olika normer styr, där normen i innerstadsskolor kanske är att åka till fritidshus eller alperna, men inte i landsortsskolor. Vad man väljer att göra beror mycket på vad andra gör.
I den senaste levnadsnivåundersökningen*, som gjordes 2010, svarade 39 procent av de ensamstående och 17 procent av hushåll med två föräldrar att de inte klarar en oförutsedd utgift på 13 000 kronor.
– På frågan om de har råd med en veckas semester svarade 17 procent av ensamstående att de inte har råd med det, och åtta procent av hushållen med två föräldrar, säger Carina Mood.
*Levnadsnivåundersökningen inleddes 1968 och har genomförts sju gånger.
I undersökningen svarar ett representativt urval av Sveriges befolkning, även barn från tio års ålder, på frågor om hur de har det inom områden som ekonomi, relationer, jobb och hälsa. Cirka 5000 personer ingår i undersökningen.
Hur mycket pengar har barn att röra sig med?
– Familjer med ensamstående förälder eller utländsk bakgrund har sämre ekonomi. Men det är familjens ekonomi. När vi frågar barnen framkommer det att sambandet är svagt mellan föräldrars och barns inkomster. Föräldrar tycks prioritera barnen. Unga med svensk bakgrund jobbar mer än unga med utländsk bakgrund, sannolikt för att de har större kontaktnät. Men unga med utländsk bakgrund får mer pengar från föräldrarna så det blir inte så stora skillnader.
I undersökningen som gjordes 2010 hade barn mellan tio och tolv år någon hundralapp i månaden att röra sig med. Äldre barn hade i genomsnitt tusen kronor i månaden.
– Tolv procent av de tillfrågade svarade att de sällan hade råd att göra det som kompisar gör, lite högre bland barn med utländsk bakgrund, säger Carina Mood.
Risk att barnen blir mobbade
Forskaren Simon Hjalmarsson har studerat sambandet mellan barns sociala relationer och ekonomi. Han fann en koppling mellan åttondeklassares ekonomiska resurser och sociala relationer med klasskamraterna.
– De elever som ofta missar aktiviteter för att de inte har råd att delta löper en högre risk för att inte ha någon vän i klassen och att vara utsatt för mobbing. Alla barn som har sämre ekonomi upplever inte det, men det finns en förhöjd risk.
– Att sänka kostnaderna för aktiviteter som lockar barn och unga, till exempel under sportlovet, kan vara ett sätt att främja den sociala inkluderingen, säger Simon Hjalmarsson.
Artikeln är ursprungligen publicerad på Stockholms universitets webbplats.
