Tidig vår gör humlorna flygsugna – risk för minskad pollinering

När våren kommer och marken värms upp vaknar humledrottningarna ur sin dvala i marken. De ger sig ut under några veckor för att hitta en boplats där de kan lägga ägg och starta en ny koloni.

Men stigande temperaturer innebär att de startar allt tidigare på året. Nu inträffar flygpremiären i Sverige i genomsnitt fem dagar tidigare än för tjugo år sedan, visar ny forskning.

– Vi ser att klimatförändringarnas höjda temperaturer påverkar klart och tydligt när drottningarna vaknar och ger sig ut för att hitta nytt bo, säger forskaren Maria Blasi Romero vid Lunds universitet.

Tidig flygpremiär för humlorna

Och det är inte bara temperaturen som påverkar. Forskarna har undersökt humledrottningar så långt som 117 år tillbaka i tiden. De kan konstatera att flygpremiären i Skånes slättbygd numera sker ungefär fjorton dagar tidigare än för ett drygt sekel sedan.

Minskad biologisk mångfald i modernt jordbruk

Den stora förändringen beror framför allt på ett förändrat skånskt landskap som medfört att naturliga livsmiljöer och naturbetesmarker förlorats. Stora jordbruksfält breder i dag ut sig över markerna, där ofta bara ett fåtal olika grödor odlas och den biologiska mångfalden är lägre.

Att drottningarna, som är de enda humlorna som överlever vintern, lämnar sin dvala så mycket tidigare numera har därför troligen sin grund i både ett varmare klimat, brist på föda under flygperioden och att mikroklimatförhållandena varierar mer i dagens moderna jordbrukslandskap än i äldre tiders mer varierade landskap.

Läs mer: Därför ser stora humlor små blommor

Forskarna har undersökt tio humlearter i Skåne i studien och de arter som brukat flyga ut tidigast på säsongen har anpassat sig mest. De arter som ger sig ut lite senare tycks däremot inte ha ändrat sin flygsäsong.

Risken finns att det blir en dålig matchning mellan växternas och humlornas aktivitetsperioder. Det kan leda till att humlorna inte får tillräckligt med föda.

– Vi ser en tydlig risk att fler humlearter riskerar att utrotas lokalt, framför allt de arter som brukar ge sig ut senare på sommaren. Det kan även leda till en nedgång av antalet humlor totalt sett och det skulle få konsekvenser för pollineringen av grödor och ekosystemens funktion. Humlor är viktiga pollinatörer, särskilt på nordliga breddgrader som i Skandinavien, säger forskaren Anna S Persson.

Läs mer: Blommorna räcker inte åt både humlor och honungsbin

Åtgärder som kan minska klimateffekterna

Studien belyser flera åtgärder som skulle kunna minska effekterna av klimatuppvärmningen för pollinatörerna och öka deras tillgång till blommande växter.

Några exempel är:

• Bevarande av naturliga gräsmarker, såsom naturbetesmarker.
• Sen slåtter vid vägkanter, efter blomningsperioden.
• Blomsterremsor och häckar utformade på ett sätt som gynnar pollinatörer.
• Ökad sådd av klöverrika vallodlingar som delvis tillåts gå i blom.

Studiens fynd är också intressanta i ett större perspektiv, menar forskarna.

– Klimatförändringar och förändrad markanvändning är två av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Olika arter reagerar olika på dessa förändringar, så det är viktigt att ta reda på hur och varför det är så. Det finns vinnare och det finns förlorare bland arterna, säger forskaren Romain Carrié.

Studie:

Historical and citizen-reported data show shifts in bumblebee phenology over the last century in Sweden, Biodiversity and Conservation.

Kontakt:

Maria Blasi Romero, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet, maria.blasi_romero@cec.lu.se

Anna S Persson, forskare, Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet, anna.persson@cec.lu.se