Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet drabbades oftare av demens, jämfört med övriga befolkningen. Nickar och huvudkollisioner kan vara förklaringen, menar forskarna bakom en ny studie.
Kontaktsporter som medför risk för smällar mot huvudet har väckt oro för hjärnskador hos utövarna. Inom fotbollen har nickar pekats ut som en riskfaktor.
För att minska skaderisken införde det engelska fotbollsförbundet 2021 begränsningar i antalet nickar som fotbollsspelare bör genomföra på träningar. Rekommendationen kom efter att en skotsk studie visat på tre till fem gånger förhöjd risk för neurodegenerativa sjukdomar som demens, ALS och Parkinsons sjukdom hos tidigare professionella spelare.
Svensk studie om elitspelare
Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt hur risken för demens och andra neurodegenerativa sjukdomar ser ut för allsvenska fotbollsspelare jämfört med övriga befolkningen.
Totalt ingick över 6 000 fotbollsspelare som var aktiva i allsvenskan mellan 1924 och 2019. Deras hälsoregisterdata jämfördes med en kontrollgrupp på över 56 000 män med samma bostadsort och ålder.
Studien visade att fotbollsspelarna hade 62 procent högre risk för demens än kontrollgruppen. Risken för parkinson var däremot 32 procent lägre hos fotbollsspelarna och ALS var alltför sällsynt för att kunna dra slutsatser.
– Våra resultat var inte lika alarmerande som i den skotska studien. Vi vet inte varför resultaten från de två studierna är delvis olika och skulle behöva mer detaljerade data på nickar och huvudkollisioner för att studera om det finns möjliga orsakssamband och hur stora de i så fall är, säger forskaren Peter Ueda.
Risken sågs hos utespelare
Den förhöjda risken för demens sågs bara hos utespelare, inte hos målvakter. Det stödjer hypotesen att nickar och huvudkollisioner på plan skulle kunna öka risken för demens, menar Peter Ueda.
– Men det är också möjligt att sambandet beror på andra faktorer som utmärker fotbollsspelare. Vi kan inte heller dra några slutsatser gällande risken hos dagens manliga och kvinnliga elitspelare, eller hos amatör- och ungdomsspelare.
Peter Ueda lyfter fram att demens är en vanlig sjukdom. Risken att drabbas under en livstid är ungefär 10 till 20 procent.
– Väldigt förenklat indikerar våra resultat att livstidsrisken för en allsvensk fotbollsspelare, som var aktiv fram till mitten av förra seklet, hamnar på ungefär 15 till 30 procent, säger Peter Ueda.
Fysisk aktivitet kan ha skyddande effekt
Studien visade också att fotbollsspelarna i snitt levde något längre än andra män.
Forskarna noterar även att det kan finnas fotbollsrelaterade faktorer som både skulle kunna minska och öka risken för neurodegenerativ sjukdom. Det finns till exempel ett samband mellan fysisk aktivitet och en lägre risk för både demens och Parkinsons sjukdom.
– Det skulle kunna vara så att sambandet med demensrisk hos fotbollsspelare är försvagat av att fotbollsspelarnas högre nivåer av fysisk aktivitet är skyddande. Högre nivåer av fysisk aktivitet hos fotbollsspelare jämfört med kontroller skulle också kunna vara anledningen till deras lägre risk för Parkinsons sjukdom, säger forskaren Björn Pasternak vid Karolinska institutet.
Ny utrustning och förändrad spelstil
Forskarna noterar också att många av spelarna aldrig hann bli tillräckligt gamla för att utveckla neurodegenerativa sjukdomar under studieperioden.
Sedan mitten på 1900-talet har spelstil, träningsrutiner och utrustning förändrats. Riskerna för dagens elitspelare idag skulle kunna se annorlunda ut, enligt forskarna. Till exempel har de läderbollar som användes fram till 1950-talet numera ersatts av syntetiska bollar som inte suger upp vatten.
Läs också: Hur farligt är det att nicka egentligen?
Studie:
Neurodegenerative disease among male elite football (soccer) players in Sweden: a cohort study, The Lancet Public Health.
Kontakt:
Peter Ueda, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, peter.ueda@ki.se
