Närbild på en älg i skogsbryn
Det händer mycket under ett år i skogen, men livet för just den här svenska älgen har inte följts av forskare.
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Livet i Junseles skogar rymmer både matjakt, vandringar, död och nykomlingar. Forskare har följt en grupp älgar för att studera deras liv och beteenden under ett år.

Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har följt älgar som lever i närheten av Junsele i Ångermanland.

Det började med en pilotstudie på tre älgar under tre års tid, men 2022 utvidgades forskningen med flera älgar. Forskarna ville bland annat studera hur älgarna navigerar i ett landskap med inslag av kanadensisk contortatall.

Totalt finns nu 24 forskningsälgar som kan följas i Junseleområdet, samt två som forskarna tappat kontakten med.

Älgarna ger sig ut på tur

Forskarnas spaningar visar att tre av älgarna gjorde långa vandringar (se faktaruta längre ner) men alla älgar har inte så långt mellan sina vinter- och sommarområden. Enstaka stannar i samma område året runt. Den älg som vandrade kortast förra året flyttade sig drygt 1,6 mil.

Bland de vandrande älgarna gick de flesta norrut, men några bröt mönstret och gick söderut. Medelvandringen för samtliga Junseleälgar 2022 var dryga sex mil.

Just den här älgen vandrar inte i Junseleskogarna.

Listan över de spänstigaste älgarna

Några älgar begav sig iväg på långa turer under 2022. Här är långvandrarna:

1. Längsta vandringen gjordes av älgtjur med nummer 9946 på sitt halsband. Han vandrade från Junsele till Borgafjäll, en vandring på nära 19 mil. Han sköts under jakten i oktober.

2. På andra plats kommer älgko 3324, som uppmärksamma tittare känner igen från SVT:s serie Den stora älgvandringen. Publiken gav henne namnet Rut, eftersom hon var första forskningsälgen att dyka upp i rutan. Hennes vandring var den näst längsta av alla forskningsälgarna i området, hon vandrade långt in i Jämtland för att komma till sitt sommarområde, en vandring på 14,3 mil. Hon fick ingen kalv.

3. På tredje plats återfinns älgko 4971 som vandrade 11,6 mil till sitt sommar- och höstområde där hon födde två kalvar.

Så följs älgarnas liv

För att kunna följa älgarna utrustas de med ett halsband av forskningsingenjör Fredrik Stenbacka vid SLU. Han följer dem sedan via databassystemet WRAM, som också är öppet för allmänheten, men med två veckors fördröjning av djuretiska skäl.

Genom att studera älgarnas rörelser nästan i realtid kan han till exempel se när det är dags för en älgko att kalva. Då ändras rörelsemönster från normalt sökande efter mat och hon rör sig in i mindre kluster. När detta sker besöker Fredrik Stenbacka platsen för att bekräfta födseln och räkna kalvarna.

Magiska ögonblick

Den här arbetsuppgiften kan ge upplevelser som lever kvar länge, säger Fredrik Stenbacka.

Ett minne är när han en sen försommarkväll i juni förra året smyger fram till en älgko för att få en glimt av henne och kalven. Klockan närmar sig midnatt och halsbandet, som är inställt på att sluta skicka signal klockan 23 för att spara batteri, hade slutat sända. Han blir därför tvungen att smyga från den senaste positionen i närheten av Stor-Tallberget.

När han kommer fram ser han älgkon ligga och sova tungt med kalven intill sig.

– Kalven lyssnade och tittade mot sin mor, men hon bara sov som en däckad småbarnsmorsa. Såna här detaljer kan ett halsband aldrig fånga upp, och dylika upplevelser får jag vara med om…magiskt!

Bland Junseleälgarna kalvade alla älgkor utom två förra året. Samtliga kalvningar skedde mellan den 18 och 28 maj.

– Två kor hade dubbelkalv när jag observerade dem, men fler kan ha haft det vid födseln. Någon kan ha haft en svag eller dödfödd kalv, det vet vi inte, säger Fredrik Stenbacka.

Tappert försvar mot björnar

Två av förra årets kalvar föll dock offer för björn i juni månad. Även björnarnas kalvjakt syns på älgarnas rörelsemönster.

– Älgkon börjar springa rakt ut från platsen ibland flera kilometer. Sedan springer hon tillbaka och tittar om kalven är okej. Spåren på plats visar att vissa kor tappert försöker försvara kalven. Hon kommer besöka platsen där hon senast hade kontakt med kalven/kalvarna flera gånger för att kolla om någon överlevt, säger Fredrik Stenbacka.

Flera älgar dog under året. Fem älgar sköts under jakten och en älgko blev tagen av björn.

Totalt 15 älgar som fick halsband under 2022 finns kvar i området, som också utökades med nio nya älgar under mars i år.

Kontakt:

Fredrik Stenbacka, forskningsingenjör vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU,
fredrik.stenbacka@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera