Barn som uppfyller kriterierna för autism verkar redan som bebisar reagera lite annorlunda på bland annat ljud och visuella mönster jämfört med andra bebisar. Här är tecknen som forskare har sett.
En autismdiagnos kan ställas först när barn är runt två till tre år gamla. Men Terje Falck-Ytter, professor i psykologi, har visat att barn som får diagnosen autism långt före dess verkar tolka sin omgivning lite annorlunda jämfört med andra barn. Det rör sig om subtila skillnader, inget som är möjligt att avgöra på egen hand i en vardaglig situation.
− En första tanke skulle kunna vara att det är lätt att se vilka spädbarn som kommer få autism. Men det är det inte. De följer andras blick och tittar på ansikten ungefär som andra barn, säger Terje Falck-Ytter.
Syns vid fem månader
Däremot syns tydliga skillnader när forskarna jämför grupper av barn med varandra. Tidigare resultat från denna forskning finns att läsa om här.
I mars 2023 publicerade Terje Falck-Ytter och forskarkollegor en studie som visade att barn som senare konstateras uppfylla kriterierna för autism redan vid fem månaders ålder tolkar visuell information på sitt eget sätt.
Bebisarna i studien fick titta på en skärm med prickar som rörde sig i oreda för att sedan bilda olika mönster. Under tiden hade barnen på sig en mössa som mätte deras hjärnaktivitet. När barnen tittade på komplexa mönster kunde forskarna se att hjärnaktiviteten såg annorlunda ut hos de som senare konstaterades ha symptom på autism.
Inte lika intresserade av kontakt
I tidigare studier har forskarna också observerat skillnader genom att undersöka barns ögonrörelser och pupiller. De har till exempel studerat hur tio månader gamla bebisar reagerat på att en lampa börjat blinka bredvid en vuxen person mittemot utan att personen verkat se det. De flesta barn försökte påkalla den vuxnas uppmärksamhet med blicken, men bebisarna som senare fick en autismdiagnos verkade inte vara lika intresserade av denna kommunikation.
− Vi ville studera hur de försökte initiera interaktion med den andra personen, vilket tros återspegla deras sociala motivation. Vad vi kunde se var att de tittade mindre fram och tillbaka jämfört med barnen som senare inte utvecklade autism.
Större reaktion på ljud
I ett annat experiment har forskarna också sett vissa skillnader i hur barnen intresserar sig för bakgrundsljud.
− Barn som senare konstaterades ha autism reagerade mer på icke-sociala ljud i bakgrunden. Pupillerna utvidgades mer, de går igång på den här typen av bakgrundsljud. Till exempel ljud som hörs i ett kök, säger Terje Falck-Ytter.
Lättare att se detaljer
Personer med autism fokuserar ofta på detaljer. Det fokuset, som ibland kan vara en styrka, har också framträtt i forskarnas försök med barn. När forskargruppen bad treåringar som fått autismdiagnos att hitta ett kryss i en komplex bild kunde de lokalisera krysset snabbare än barnen som saknade autistiska drag.
Inte svårare med motoriken
Terje Falck-Ytter säger att forskarna trodde att barn med autism skulle ha svårare med motoriken redan som spädbarn. Men när de studerade hur bra bebisar vid tio månaders ålder var på att fånga en boll kunde de inte se skillnader gentemot kontrollgruppen.
Tydlig genetisk faktor
Runt en till två procent av befolkningen har autism. Troligen är det flera hundra gener som tillsammans kan bidra till att man får diagnos, men att varje gen oftast bara ger en liten effekt, enligt Terje Falck-Ytter. Klart är att en tydlig ärftlig faktor finns. Därför har forskarna i sina studier rekryterat familjer där ett barn redan har konstaterats ha autism. Sannolikheten att nästa barn också får diagnosen är då 10−20 procent. Autism är också vanligare hos pojkar.
− Varför det är vanligare bland pojkar än hos flickor vet man inte säkert, men en hypotes är att det är knutet till könshormoner som påverkar sannolikheten för autistisk utveckling olika för pojkar och flickor, säger Terje Falck-Ytter.
Så har forskningen gjorts
Studierna, som har pågått i flera år, är en del av Projekt Småsyskon, ett samarbete mellan Uppsala universitet och KIND, Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet. Forskarna har följt runt 300 barn från fem eller tio månaders ålder fram till tre års ålder. Deltagarna kommer från hela Sverige och har rest med sina familjer till både KIND och Uppsala flera gånger för att delta.
Lättare att förstå vad autism är
Att försöka ringa in vad autism är hos vuxna är en utmaning eftersom människor efter att ha levt med tecknen på autism i många år kan ha egenskaper som bör ses som konsekvenserna av autism snarare än ”autismen i sig”.
− Genom att titta på spädbarn och barn, innan man fått alla de här pålagringarna av komplexitet, är det lättare att förstå vad som är kärnan i det som är autism, säger Terje Falck-Ytter.
Mer kunskap kan ge bättre stöd
Även om forskarna kunnat se att spädbarn som senare får autismdiagnos bearbetar information på ett annat sätt än andra barn finns ännu ingen metod som kan förutsäga utvecklingen för individuella barn innan de är två till tre år gamla.
Med mer kunskap om hur autistiska barn uppfattar och interagerar med sin omgivning skapas dock bättre förutsättningar att anpassa miljöer och underlätta för barn, menar Terje Falck-Ytter.
− Målet är inte att ta bort autismen, den speglar ju generella skillnader i befolkningen som är knutna till både styrkor och svagheter, utan det handlar om att hitta sätt att stödja barnen. Vi vill bidra till att utvecklingen stimuleras så att personen i framtiden kan kommunicera och delta i samhället på det sätt han eller hon vill.
Läs mer om forskningen här: Autism märks redan hos spädbarn.
Fler lästips:
Hur uppstår autism? Tre avgörande faktorer
Så får elever med autism det bättre i skolan
Infektion under graviditet ingen ökad risk för autism
Medicin mot adhd – hur påverkar den kroppen?
Vetenskaplig artikel:
Om hur barn uppfattar rörelse: Global motion processing in infants’ visual cortex and the emergence of autism, Communications Biology.
