Supernovor som exploderar kan förklara universums expansion. Nu har forskare fått nya ledtrådar till hur det går till.
Astronomer från Stockholms universitet har upptäckt ursprunget till en så kallad termonukleär supernovaexplosion.
Så kallade la-supernovor är viktiga för astronomer eftersom de används för att undersöka universums expansion. Men ursprunget till dessa explosioner har dock varit oklart. Det är fastställt att explosionen beror på att en kompakt vit dvärgstjärna på något sätt samlar på sig materia från en kompanjonstjärna, men hur det exakt går till har forskarna inte känt till.
Samband med stjärnkompanjon
Den nya upptäckten av supernovan SN 2020eyj visar förekomsten av en kompanjon bestående av helium som förlorade mycket av sin materia precis innan den vita dvärgstjärnans explosion.
– När vi såg signaturerna av stark växelverkan med materien från kompanjonstjärnan försökte vi upptäcka det även via radiovågor, förklarar forskaren Erik Kool vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet.
– Upptäckten av radiovågorna är de första som gjorts av en typ Ia-supernova – något som astronomer har försökt att göra i decennier.
Ovanlig supernova
Supernova 2020eyj upptäcktes med Zwicky Transient Facility-kameran på Palomarberget i Kalifornien.
– Det nordiska teleskopet på La Palma var sedan avgörande för att följa upp denna supernova. Men även spektra från det stora Keck-teleskopet på Hawaii visade den ovanliga heliumdominerade materian runt den exploderande stjärnan, säger professor Jesper Sollerman vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet.
– Det här är helt klart en väldigt ovanlig typ av Ia-supernova, men fortfarande relaterad till de vi använder för att mäta universums expansion, säger forskaren Joel Johansson vid Stockholms universitet och fortsätter:
– Medan normala supernovor av typ Ia alltid verkar explodera med samma ljusstyrka, visar denna supernova att det finns många olika sätt som en vit dvärgstjärna kan explodera på.
Vetenskaplig studie:
A radio-detected Type Ia supernova with helium-rich circumstellar material, Nature.
Kontakt:
Erik Kool, post-doktor vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, erik.kool@astro.su.se
Joel Johansson, forskare vid Fysikum, Stockholms universitet, joeljo@fysik.su.se
Jesper Sollerman, professor i astronomi vid institutionen för astronomi, jesper@astro.su.se
