Forskare har funnit fler belägg för att antikroppar mot ett herpesvirus kan bidra till att orsaka multipel skleros eller driva på sjukdomens utveckling. Det visar en studie.
De flesta människor infekteras av Epstein-Barrviruset, eller EBV, tidigt i livet. Viruset stannar sedan kvar i kroppen, men orsakar oftast inga symtom.
Kopplingen mellan EBV och den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS, upptäcktes för många år sedan och har förbryllat forskare sedan dess.
Förra året kom två studier som ytterligare stärker beläggen för att EBV-infektion föregår MS och att antikroppar mot viruset kan vara inblandade. Men de molekylära mekanismerna verkar variera mellan patienter och är fortfarande till stora delar okända.
– MS är en otroligt komplex sjukdom men vår studie bidrar med en viktig pusselbit som kan förklara varför en del människor utvecklar sjukdomen. Vi har upptäckt att vissa antikroppar mot Epstein-Barr-viruset, som normalt bekämpar infektionen, av misstag kan rikta sig mot hjärnan och ryggmärgen och orsaka skada, säger forskaren Olivia Thomas vid Karolinska institutet.
Fakta: Epstein-Barrvirus
Herpesviruset EBV är ett av de vanligast förekommande virusen bland människor. Över 90 procent av världens befolkning är infekterade med EBV och bär viruset livet ut som en vilande infektion som ofta inte ger symtom. De flesta människor infekteras som barn med få eller inga symtom, men hos unga vuxna orsakar viruset ofta körtelfeber, även kallad kyssjuka.
Felriktade antikroppar
I en ny studie vid Karolinska institutet har forskare analyserat blodprover från mer än 700 patienter med MS och 700 friska personer.
De upptäckte att antikroppar som binder till ett visst protein i Epstein-Barrviruset, EBNA1, också kan binda till ett liknande protein i hjärnan och ryggmärgen som kallas CRYAB, vars roll är att förhindra att proteiner klumpar ihop sig under den cellstress som kan uppstå vid exempelvis inflammation.
Nervsystemet skadas
Dessa felriktade antikroppar kan skada nervsystemet och orsaka MS-symtom som problem med balans, rörlighet och trötthet. Antikropparna sågs hos cirka 23 procent av MS-patienterna och sju procent av kontrollpersonerna.
– Detta visar att antikroppssvaret inte krävs för att utveckla MS men att det kan vara en bidragande faktor hos upp till en fjärdedel av patienterna. Resultaten belyser den stora variationen mellan olika patienter och behovet av mer individanpassad behandling. Dagens behandlingar är effektiva för att minska återfall i MS, men tyvärr finns ingen behandling som förhindrar att sjukdomen fortskrider, säger Olivia Thomas.
T-celler kan vara inblandade
Forskarna fann även att det sannolikt finns en liknande samband hos immunsystemets T-celler.
– Vi kommer nu gå vidare och undersöka i detalj hur T-celler bekämpar EBV-infektion samt hur de kan skada nervsystemet vid multipel skleros och bidra till att sjukdomen fortskrider, säger forskaren Mattias Bronge vid Karolinska institutet.
Vetenskaplig studie:
Cross-reactive EBNA1 immunity targets alpha-crystallin B and is associated with multiple sclerosis, Science Advances.
Kontakt:
Olivia Thomas, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, olivia.thomas@ki.se
