Det nya pensionssystemet fick inte svenskarna att börja spara mer pengar. En förklaring är att människor inte förstod reformens effekt på framtida inkomster, enligt en avhandling.
Sveriges allmänna pensionssystem förändrades runt millennieskiftet. Dels skedde en övergång från ett så kallat förmånsbaserat till ett avgiftsbaserat system, dels förändrades delvis finansieringen av systemet genom att inkludera den fondbaserade premiepensionen.
Även grundskyddet i pensionen, som spelar en stor roll för personer med relativt låga inkomster, förändrades från dåvarande folkpension till det som idag kallas för garantipension.
– Som en effekt av åldrande befolkningar har många pensionssystem världen över varit, och är fortfarande, i behov av reformer. Sverige är något av ett föredöme när det kommer till att ha fått till stånd så omfattande förändringar, vilka har skapat ett mer finansiellt hållbart pensionssystem, säger forskaren Markus Peters vid Stockholms universitet.
Inkomsterna påverkas
Men även om det nya systemet är mer rustat för ökande livslängder behöver det inte vara hållbart i en vidare mening, enligt Markus Peters.
– Om individer exempelvis inte förstår pensionssystemet, eller innebörden av att byta ett system mot ett annat, så kan pensionsinkomsterna visa sig vara lägre än vad som förväntats, säger han.
Han har i en avhandling jämfört sparbeteenden hos personer som inte påverkades av pensionsreformerna med personer som påverkades. Det har gjorts genom att kombinera förmögenhetsdata med matematiska modeller.
Detaljerade data över svenskarnas tillgångar och skulder gör det möjligt att kartlägga hur olika individer sparar mer eller mindre – antingen genom att avsätta en del av sina inkomster till eget sparande, eller genom att förbruka det kapital som sparats sedan tidigare.
Personer ändrade inte beteende
Studien fokuserar på årskullarna som föddes 1938–1940 och som tillhör de äldsta grupperna som delvis övergick till det nya systemet. De var strax under 60 år när förändringen av det allmänna pensionssystemet klubbades igenom i riksdagen. De är därför extra intressanta att studera eftersom stundande pensionering borde inneburit en relativt stor drivkraft att följa utvecklingen av framtida inkomster.
– Trots att sparandet borde öka för att motverka lägre pensionsinkomster i det nya systemet så förändrade majoriteten av de påverkade individerna inte sitt sparande. Detta beteende är förenligt med teorier där individer är ouppmärksamma på effekterna av vissa typer av pensionsreformer, till exempel på grund av låga nivåer av finansiell kunskap eller begränsad kunskap om reglerna i pensionssystemen, säger Markus Peters.
Mer stöd behövs för att planera pensionen
Enligt Markus Peters visar resultaten att människor behöver mer stöd för att uppskatta sina framtida pensionsinkomster och planera inför pensioneringen.
– Att fatta långsiktiga finansiella beslut är svårt i sig, och det ställer höga krav på individen att dessutom behöva sätta sig in i ett komplext pensionssystem. Samtidigt har individer olika behov och det är näst intill omöjligt att utforma ett system som genererar de pensionsinkomster som olika individer behöver, säger han och fortsätter:
– Jag hoppas att avhandlingen kan motivera till att lägga mer resurser på att förbättra individers finansiella planering, snarare än att göra fler förändringar och tillägg i det nuvarande pensionssystemet, säger Markus Peters.
Så förändrades pensionssystemet
Finansieringen av det svenska pensionssystemet förändrades på flera sätt vid millennieskiftet, delvis genom att inkludera den fonderade premiepensionen, där individer själva kan göra egna fondval för sitt pensionssparande eller vara kvar i det statliga förhandsalternativet.
Den största delen av insättningarna till systemet går dock inte till premiepensionen utan till det som idag kallas inkomstpensionen. Denna del ändrades genom att övergå från ett så kallat förmånsbaserat system till ett avgiftsbaserat system.
I ett förmånsbaserat system definieras hur stora förmåner som individer kommer att få i pension, till exempel som andel av sina tidigare arbetsinkomster. I ett avgiftsbaserat system definieras i stället storleken på avgifterna som utgör de insättningar till pensionssystemet som görs under arbetslivet.
Avhandling:
Essays on Savings Behavior, Inflation Measurement, and Growth, Stockholms universitet.
Kontakt:
Markus Peters, doktorand vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, markus.peters@iies.su.se
