En ny metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har testats i en studie. Förhoppningen är att tekniken i framtiden kan öka förståelsen för sjukdomar som alzheimer.
Ansamlingar av proteiner, så kallad plack, ackumuleras naturligt i cellerna under åldrandet. Det är även kopplat till neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer, parkinson och Huntingtons sjukdom. Det är dock oklart om placken i sig orsakar sjukdomarna eller inte.
I en studie beskrivs nu en experimentell metod som gör placken mottaglig för påverkan på ett sätt att den i praktiken forslas bort från celler där plack kan göra skada.
Bakom resultaten står forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och forskare vid Max Planck-institutet i Tyskland.
Skadliga plack flyttas
Tekniken prövades i jästceller, som är en etablerad modellorganism, och utökades sedan för användning i mänskliga celler. Enkelt uttryckt tillät tekniken att placken från en cell dirigerades till en annan med hjälp av ett plackbindande protein, vilket gjorde att en cell var fri från plack efter celldelning.
Tillvägagångssättet var effektivt för att hantera plack kopplat till både åldrande och till de dna-påverkade plack som är kopplat till Huntingtons sjukdom. Modercellerna i jäst skyddades från den celldöd som Huntingtonplacken annars hade kunnat orsaka.
– Vad vi vet är detta första gången man kunnat visa att plack rent tekniskt kan exporteras från celler på ett kontrollerat sätt. Andra typer av cellskador skulle också kunna exporteras från celler med anpassade versioner av vårt system, säger forskaren Arthur Fischbach vid Göteborgs universitet.
Kan öka förståelse för sjukdomar
Efterfrågan på behandlingar vid till exempel alzheimer och parkinson ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och fler drabbas av sjukdomarna. Studien öppnar för fortsatt forskning kring den nya metoden.
– Även om vi för närvarande saknar stödjande data, finns det en möjlighet att konceptet kan användas i framtiden som ett potentiellt nytt terapeutiskt tillvägagångssätt för neurodegenerativa sjukdomar, eller åtminstone för att få en bättre förståelse av dem. Med tanke på brådskan finns det en stark efterfrågan på innovativa behandlingar inom detta område, säger Arthur Fischbach.
Vetenskaplig studie:
Artificial Hsp104-mediated systems for re-localizing protein aggregates,, Nature Communications.
Kontakt:
Arthur Fischbach, forskare vid avdelningen för mikrobiologi och immunologi, Göteborgs universitet, arthur.fischbach@gu.se
Thomas Nyström, forskare vid avdelningen för mikrobiologi och immunologi, Göteborgs universitet, thomas.nystrom@cmb.gu.se
