Forskare har upptäckt ett samband mellan vissa tarmbakterier och plack i kranskärlen. Placken är en viktig orsak till åderförkalkning och hjärtinfarkt.
En stor studie som letts av forskare vid Uppsalas och Lunds universitet har tittat på sambanden mellan tarmfloran och uppbyggnaden av fett- och kalkavlagringar i hjärtats artärer.
Studien baserades på analyser av tarmfloran och avbildningar med datortomografi av hjärtat hos nästan 9000 personer utan känd hjärtsjukdom i åldern 50–65 år från Uppsala och Malmö.
– Vi fann att bakterier som är vanliga i munhålan, särskilt olika varianter av streptokocker, är när vi hittar dem i tarmen associerade med ökad förekomst av plack i hjärtats små artärer. Streptokocker är välkända orsaker till lunginflammation och infektioner i halsen, huden och hjärtklaffarna. Vi behöver nu fortsätta undersöka om dessa bakterier också bidrar till utvecklingen av aterosklerotiska* plack och hjärtinfarkt, säger Tove Fall, forskare vid Uppsala universitet.
Källa: 1177
Bakterier förknippas med inflammation
Forskargruppen fann också att vissa av de bakteriearter som var kopplade till aterosklerotiska plack samvarierade med nivåerna av samma arter i munnen. Det här undersöktes med hjälp av de avförings- och salivprover som samlats in genom studier i Malmö.
Dessutom var dessa bakterier förknippade med förhöjda inflammationsmarkörer i blodet, även efter att hänsyn tagits till skillnader i kost och medicinering mellan de deltagare som bar på bakterierna och de som inte gjorde det.
– Vi har precis börjat förstå hur människan och bakteriesamhällena i kroppens olika delar påverkar varandra. Vår studie visar en sämre kardiovaskulär hälsa hos bärare av streptokocker i tarmen. Vi behöver nu undersöka om dessa bakterier är viktiga aktörer i utvecklingen av ateroskleros eller om kopplingen kan förklaras av andra faktorer, säger Marju Orho-Melander, forskare vid Lunds universitet.
Mer om bakteriernas genetiska material
De senaste två decenniernas tekniska framsteg har möjliggjort storskalig och djupgående karaktärisering av bakteriefloran i olika miljöer. Detta sker genom avläsning av bakteriernas genetiska material och matchning mot stora databaser. Dessutom har förbättringar av bilddiagnostik gjort det möjligt att upptäcka och mäta tidiga förändringar i hjärtats små kärl.
Den så kallade SCAPIS-studien, Swedish cardiopulmonary bioimage study, utgör en av de största samlingarna i världen av båda dessa typer av data.
Vetenskaplig studie:
Kontakt:
Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, tove.fall@medsci.uu.se
Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet, marju.orho-melander@med.lu.se
