Ett ryggvätskeprov kan underlätta tidig diagnos av Lewykroppssjukdom. Studier visar också att nedsatt luktförmåga är starkt kopplat till sjukdomen.
Lewykroppssjukdom är ett samlingsbegrepp för Parkinsons sjukdom och Lewykroppsdemens.
– Lewykroppssjukdom beror på att proteinet alfa-synuklein felveckas i hjärnan. När detta händer klumpar proteinet ihop sig och bildar så kallade Lewykroppar, vilket skadar nervcellerna, säger Oskar Hansson som är professor i neurologi vid Lunds universitet.
Tidigare har det inte varit möjligt att med säkerhet avgöra om en person med rörelsesvårigheter eller kognitiva funktionsnedsättningar hade Lewykroppar i hjärnan. Det kunde ses först efter att personen avlidit.
Men nu kan ett ryggvätskeprov visa om det felveckade proteinet förekommer.
Syns före symtom
Oskar Hanssons forskargrupp har nyligen avslutat en stor studie med drygt 1100 personer, där ingen av deltagarna uppvisade några kognitiva nedsättningar eller rörelsesvårigheter. Trots det visade det sig att nära tio procent hade Lewykroppar i hjärnan enligt ryggvätskeprovet. Det går alltså att upptäcka Lewykroppssjukdom redan innan de första symtomen visar sig.
– Trots att personerna inte hade några kognitiva eller neurologiska problem i början av studien, såg vi att de med Lewykroppar i hjärnan försämrades i sina kognitiva funktioner över tid. Det var också de som utvecklade Parkinsons sjukdom eller Lewykroppsdemens under de kommande åren, säger Oskar Hansson.
Försämrat luktsinne
En annan upptäckt var att Lewykroppar är starkt kopplat till nedsatt luktsinne redan innan andra symtom har hunnit utvecklas.
Luktsinnet försämras även när sjukdomen framskrider. Sambandet är så tydligt att det skulle kunna vara motiverat att screena personer över 60 år med ett lukttest för att sedan gå vidare med en testning av ryggvätska för att hitta Lewykroppssjukdom tidigt, menar Oskar Hansson.
– Just nu utvecklas flera läkemedel riktade mot Lewykroppar, som man hoppas ska kunna bromsa sjukdomen. Troligtvis har denna typ av läkemedel störst chans till en bra effekt om det sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Hade man kunnat hitta symtomfria personer med nedsatt luktsinne där testet för Lewybodykroppar är positivt, skulle dessa kunna vara delaktiga i läkemedelsprövningar, med syfte att utveckla nya mediciner för att tidigt stoppa sjukdomen.
Oskar Hansson understryker dock att det finns många orsaker till luktbortfall som inte har med Lewykroppsdemens att göra. Därför är tester med ryggvätskeprov viktigt.
Hjärnförändringar som samverkar
I en annan studie har forskargruppen undersökt drygt 800 personer med kognitiva svårigheter. De såg att omkring var fjärde person hade ett testresultat som talade för Lewykroppssjukdom. Omkring 50 procent av dem med Lewykroppssjukdom hade även ansamling av proteinerna amyloid och tau, som kopplas till Alzheimers sjukdom.
För personer som både hade amyloid och tau, samtidigt som Lewykroppar, var sjukdomsförloppet snabbare. Det tyder på att dessa hjärnförändringar samverkar. Det här är av stor vikt för att kunna förutsäga hur patientens prognos blir.
– Jag tror att detta test för Lewykroppssjukdom kommer börja användas inom relativt kort tid för att förbättra diagnostik och prognosbestämning på kliniker som tar hand om personer med rörelsestörningar och kognitiva symtom, säger Oskar Hansson.
Hoppas på framtida blodprov
Han hoppas också att ett blodprov, som numera finns för Alzheimers sjukdom, kan utvecklas för att upptäcka Lewykroppssjukdom. En av utmaningarna är dock att koncentrationen av proteiner som kommer från hjärnan ofta är 100 – 1000 gånger lägre i blodet än i ryggvätskan. Det försvårar upptäckt av Lewykroppsförändringar.
– För fem år sedan trodde vi å andra sidan, knappt att det skulle ske för Alzheimers sjukdom och nu är det verklighet. Så vi satsar mycket på att förfina metodiken och jag är optimistiskt inför framtiden, säger Oskar Hansson.
Vetenskapliga studier:
Cognitive effects of Lewy body pathology in clinically unimpaired individuals, Nature Medicine.
Clinical effects of Lewy body pathology in cognitively impaired individuals, Nature Medicine.
Kontakt:
Oskar Hansson, professor i neurologi vid enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet, oskar.hansson@med.lu.se
