Det var bättre förr. I nyhetssajten Samtidens artiklar vilar ett nostalgiskt skimmer över en homogen svensk identitet, enligt en studie.
En studie vid Malmö universitet har undersökt sajten Samtiden för att förstå hur högerkonservativa uttrycker sin invandringskritik.
Samtiden beskriver sig som ”fristående nyhetssajt med socialkonservativ tendens på ledarsida”, men ägdes tidigare av Sverigedemokraternas bolag Samtid och Framtid AB.
Forskaren och statsvetaren Anders Hellström har velat undersöka vad som menas med nationell identitet och hur den beskrivs. Han ville också ställa frågan: Vilket folk mobiliserar mot vilken elit?
– Elitism förknippas med olika personer som representerar olika elittyper – ekonomisk, kulturell, moralisk – men också med kulturella värden, som kosmopolitism och imperialism. Värden som står mot det nationella och vanliga, säger Anders Hellström, docent i statsvetenskap vid Malmö universitet.
Tydliga skiljelinjer
En sökning på ”nationell identitet” på Samtidens sajt gav träff i 169 artiklar mellan 2016 och 2020. Men vad är det som utgör nationell sammanhållning och vilken typ av nationell identitet förmedlas i texterna?
Anders Hellström konstaterar att det i artiklarna dras två tydliga skiljelinjer för att visa på den nationella identiteten: Folk mot elit och folk mot icke-folk.
– Eliten kan vara inhemsk eller utländsk. Vad gäller folket dras en väldigt tydlig gräns mellan invandrare och ”vårt eget folk”, säger Anders Hellström.
Fokus ligger däremot inte på ekonomisk elit. Det som artiklarna i Samtiden lyfter fram är, enligt Anders Hellström, snarare den moraliska eliten som talar om ”vad som är bäst för mig” och den kulturella eliten.
– Det är kulturjournalister och andra som kör med akademisk jargong, gillar finkultur och bokar in drag queens. Men vi, är budskapet, ”vi gillar populärkultur”.
Förebilder i folkhemsbyggare
Sammantaget menar Anders Hellström att artiklarna förmedlar ett nostalgiskt skimmer till ett homogent samhälle, en längtan tillbaka till gyllene tider på 1950- och 1960-talen med förebilder i socialdemokratiska folkhemsbyggare som Per-Albin Hansson och Tage Erlander.
– Kulturell konformism hänger ihop med en aktiv välfärdsstat och ses som positivt. Solidaritet förutsätter kulturell samhörighet. Nationalism handlar inte om att skapa en ny nation utan om att återskapa hur Sverige var efter andra världskriget. Tiden innan mångkulturalism blev officiell policy 1975.
Nostalgi och framtidsvision
Artiklarna förmedlar både en nostalgisk vision och vision för framtiden. Enligt Hellström kan det beskrivas som tillbaka till ”Vi på Saltkråkan, före gängvåld”.
Han menar också att det är en väldigt tydlig vision som oppositionen inte lyckats möta med en egen. Där knyts nyttan med invandringen till abstrakta ideal om en gränsöverskridande gemenskap, men sällan till en konkret motberättelse.
– Nu är berättelsen som hörs mest att folk skjuter ihjäl varandra, att skolbarnen läser sämre och folk pratar inte svenska, säger Anders Hellström.
Han menar att en alternativ vision för framtiden snarare finns utanför partipolitiken hos unga aktivister som Greta Thunberg.
– En vision som handlar om att leva tillsammans i olikhet. Det är vår verklighet idag.
*Bild: Gunnar Lundh, Nordiska museet. Licens: Wikimedia commons, CC-BY-4.0
Vetenskaplig studie:
The Populist Divide in Far-Right Political Discourse in Sweden:
Anti-Immigration Claims in the Swedish Socially Conservative
Online Newspaper Samtiden from 2016 to 2022, Societies.
Kontakt:
Anders Hellström, docent i statsvetenskap vid institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet, anders.hellstrom@mau.se
