Grupp A streptokocker som växer på en så kallad blodagarplatta. Bild: Fredric Carlsson
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Infektioner som orsakas av invasiva streptokocker, eller mördarbakterier, kan vara livshotande. Men varför får vissa människor ett värre sjukdomsförlopp? Enligt en studie finns svaret i våra gener.

Grupp A streptokocker är en ganska vanlig bakterie som bland annat kan orsaka halsfluss eller svinkoppor. Men om bakterien blir invasiv kan det bli riktigt farligt. Då byter den ibland namn till mördarbakterie, eller köttätande bakterie. Den kan ge upphov till livshotande sjukdomar som blodförgiftning, septisk chock eller mjukdelsinfektioner som kan leda till amputation av till exempel armar eller ben.

Invasiva streptokockinfektioner har ökat de senaste decennierna. Under perioden juli 2021 till juli 2022 rapporterades 220 fall av invasiva streptokockinfektioner i Sverige.

Infektionerna kan slå väldigt olika, och det är fortfarande okänt varför vissa personer utvecklar livshotande sjukdom medan andra inte gör det.

Samverkan mellan gener

Forskare har under de senaste fem åren studerat de grundläggande biologiska mekanismer som förklarar hur de potentiellt aggressiva streptokock-bakterierna påverkar människor.

– Vår hypotes var att det beror på en samverkan mellan gener i både människa och bakterie. Man har tidigare vetat väldigt lite om hur olika varianter av gener hos bakterier och vårt immunsystem samspelar och påverkar utfallet av infektionssjukdomar, säger Fredric Carlsson som är forskare i infektionsbiologi vid Lunds universitet.

Forskarnas hypotes visade sig stämma – generna är olika och det spelar roll för risken att utveckla allvarlig sjukdom.

Olycklig kombination ökar risk för allvarlig sjukdom

Studien visar att hur allvarlig infektionen blir beror på ett samspel mellan en gen – Sting – i vårt immunsystem och ett bakteriellt enzym som finns i de bakterier som också härjat mer i västvärlden sedan 1980-talet. Genen kan skilja sig mellan människor och detta förklarar varför vissa blir mer sjuka än andra.

En person med den ”dåliga” genvarianten av Sting löper 20 procent risk att få en kroppsdel amputerad vid en invasiv infektion av de värsta bakterierna. För personer med den ”bra” genvarianten är risken bara tre procent.

Andelen patienter som drabbas av septisk chock skiljer sig också beroende på samverkan mellan människans Sting-varianter och bakteriens enzym-aktivitet. Skillnaden beror på en unik kombination av arvsmassa från värd och patogen, det vill säga den sjukdomsframkallande bakterien.

– Dels handlar det om att immunsystemet hos personer med en viss variant av genen Sting ger upphov till ett missriktat och farligt inflammatoriskt svar. Dels beror utfallet på om vi infekteras av bakterier som är aggressivare på grund av att de har en väldigt aktiv variant av det så kallade NADase-enzymet. Omvänt är normal aktivering av immunförsvaret till följd av en annan Sting-variant och lägre bakteriell enzym-aktivitet associerat med skydd, säger Fredric Carlsson.

Riskvariant vanligare i vissa världsdelar

Forskarna har även studerat evolutionen av de olika Sting-varianterna i människa. Resultaten visar att riskvarianten av Sting dök upp i människa för cirka 35 000 år sedan, och att den började få olika spridning över världen i samband med den första jordbruksrevolutionen för 10 000 år sedan. Konsekvensen idag är att riskvarianten av Sting är vanligare i vissa världsdelar än andra.

Forskarna har inte studerat de senaste tidens utbrott av streptokockinfektioner bland barn i Storbritannien och Danmark. Men en vanlig uppfattning är att ökningen är en konsekvens av pandemin då människor i länder med lock down-strategi utsattes för färre infektioner än vanligt, med följden av att skyddet hos vissa grupper då blivit lägre.

Forskarna kommer att arbeta vidare med att i detalj förstå den molekylära mekanismen varmed bakterier blockerar Sting och ett normalt inflammatoriskt svar.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid bland annat Lunds universitet, Karolinska institutet och Harvarduniversitet i USA.

Vetenskaplig studie:

Interplay between human STING genotype and bacterial NADase activity regulates interindividual disease variability, Nature Communications.

Kontakt:

Fredric Carlsson, forskare vid Lunds universitet,

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera